Article Image
fort tid sedan ankom till Eskilstuna en dylik filfmers mynthandlare med en silfwerbörda, fom han hopfam: lat i Stenqvista Socken. Han lärer af Bönderne på kredit erhållit hwarje SpecieRifsdaler till 23 Rifgda: ler i Riksgäldssedlar, och bortwerlade i staden altjam: mans efter 4 R:dr stycket, säledes med en winst af 13 R:dr pr R:dr Spccic. Troligen underlåter han ej att äfwen på andra orter söka samma winst. (Jönköpings Tidning.) Hesingborg. H:r Gauthier har härstädes med mycket bifall gifwit twenne Represertationer i Konstridning, och ämnar i morgon gifwa den sista, hwarwid blandt annat föreställes le saut metamorphosant, samt Julius Cäsars triumph, etc. — Den lilla Schweitzerinnan förewisas i H:r Gauthiers logis. — 22 — ditländskt Aytt. Frankrike. Paris d. 10 Maj. Om Pairsrättens gårdagssession innehålla tidningarne följande närmare detal: jer: De anklagade bade i början wägrat att inställa sig för Rätten och först på Chefens för Nåttebetjcs ningen förklaring, att ban bade uppdrag att låta med wåld ditföra dem, dertill samtyckt. Sedan de nu måst afhöra Pairskammarens utslag och derfter till följd af deras höga protester åter blifwit afförda, blef hwarie soldat i försalen af en Officerare särskildt tillfrågad, om den åt hans uppsigt anförtrodde Anklagade delta: git i skriket. De, för hwilka swaret utföll nekande, blefwo åter inforda sessionssalen. Lagrange, fom tillz . hörde de mest högljudda, fordrade sjelf att åter Dlif: wa införd för att förnya fin protest. Sedan han år nyo blifwit aflägsnad, började äfwen en annan an: klagad, wid namn Tourres, att protestera och wille likaledes aflägsnas. Då likwäl hans röst war mindre stark än hans föregångarcs, så tog man ingen notis om honom; Rättsbetjenterne öfwerröstade honom med deras Silence! så att han slutligen tystnade. På det hela anses de 28 wid AnfklageljesaFtens upplåsning närwarande som hade de skiljt deras sak från fina Kamraters ech sökt fin lyda i fogligheten efter Pairsz rättens wilja. De flesta af dem äro arbetare och werkmästare från Lyon. Tidningen National förme nar, att man sökt föreställa dem deras sak såsom mindre farlig, och att de troligen få andra tankar, då de först biifwa bekante med Anklagelfesaktens in: nehåll. Af denna 519 sidor långa aft medhunnos i går blott 68 att uppläsas. Den klassificerar de An: klagade i trenne kategorier, den första uf 104 perfos ner, hwilka åro beskyllde att hafwa gjort försök att omstörta Regeringen och åstadkomma borgerligt krig; till dessa räknas de mest obscura af de fammanfwur: ne hufwndsakliaen Lnonesare, af hwilka månaa ide

23 maj 1835, sida 2

Thumbnail