städse knyta fig till denna gåfwa från Franska MNatioz nalgardets aktning och kärlek. Får ftadfambetskfån: sla mot de ädle Gifwarne, å hwilkas wägnar J fom: men, skall gå från wåra barn och barnbarn till wå: ra senaste efterkommande. Emottagen derföre af of den tacksägelse, som en annan än jag skulle hafwa afz lagt, derest icke det oböjliga ödet hade beröfwat of hos nom. Ej i stånd att ersätta honom, tackar jag Er för Er kärlek till bonom, för de tårar J med of fållen öfwer honom. Jag skulle icke hafwa wågat att låta denna gåfwa nedläggas i mina händer, om min fa: ders grundsatser ide äfwen warit mina, om jag ice med tillit kunde tro om mig fjelf, att jag städse frall blifwa hang minne trogen. — Under hela denna hand ling woro de närwarande djupt rörda. — Konststycket skall nu utställas till offentligt äskådande. — —