gar om denna komet är från år 44 före Christi födel: se, korrt efter Julius Cesars död; den war då för Romrarne ett järtecken på Gudarnes wrede, emedan werldens beherrskare war mördad. En interessant be: rättelse om denna komet, meddelad af H:r Prof. Ur: fin, åtföljd af en liten charta, fom wisar def wäg från början af Augusti 1835 till början af Februari 1836, år meddelad i det nyligen utkomna N:r 160— 161 af Dansk Ugeskrift of Prof. Shouw. Grafskrift öfwer Med. Prof. i Upsala Dlof Rudbeck d. ä., som dog 1702. Här ligger begrafwen en gammal skald, Olof Rudbeck, födder i Westerås wald, J fyra Regenters tid har han tjent Och all sin tid till lärdom wändt. Han war en Läkare och skar opp folk, Han war ock de gamle skalders tolk. J upsala kom haa först tryck på ban; Allt hwad som skull göras, det gjord han i stan. Aldrig bytte han om klädedrägt, Han brukade lika med sin gamla slägt — Hans byxor woro wida och öppna wid knä, Aldrig han handskar bruka plä, På slokota håret en uppsatt hatt, En stackot swart kappa på axlarne satt, Med liten prestkrage och slätan rock, Gick han, men aldrig med käpp och stock. Uti en kärra ibland han for: Öppen war den och intet stor. Han hade stort hufwud, en resliger kropp, En Far, en Herde för den lärda tropp. Sen han war född, war han aldrig sjuk Om icke af flenen ibland i sin buk. Han spelte på giga och blåste på lur, Lustig war han och aldrig sur, Dermed war han Kongar och Herrar täck, Mot alla wänlig och mot ingen fräck — Han kund ej med bofstreck, ej heller med krus. Nu war han Herre, nu war han dräng, Alltid först oppe och sist i säng. Sen han hade sett sina sjuttio år, cå blef han död och lagder på bår. Han war för ingen motgång skygg: Liksom han lefde få dog han trygg. — —: — 7 1