Article Image
Jnländskt PMvytt. )tockholm d. 16 Febr. förewar i går Ridd. och Adelns inbjudning till delta: gandande i detta Ständs jemte PeftesStåndets beslut i Statslånefrågan. Efter att genom votering hafwa med 51 röster mot 42 afslagit frågan om ett tillägg till beslutet, åsyftande det wilkor, att minst en. tredje del af lånet skulle utgå till de mindre Jordegarne, med lån från 200 till 2000 R:dr — bifölls inbjudningen owilkorligt med pluralitet af en röst (47 mot 46). Detta resultat war högst owäntadt och kommer tro: ligen att, twertemot hwad man horat med, för hån: delsen af ett afslag å lånet, föranleda Riksdagens de kade längd, nya propositioner från Reg. m. m. ty ännu hafwa Riksens St. ide något beslutat angående beskaffenheten af de Hvypothefs-Föreningar, för hwilkas förbindelser Staten skall ikläda fig borgen. (D. A.) — D. 19. Febs. Regeringen har beslutat, att bes la detta årets första bewäringsklass icke kommer att erercera förr ån nåsta år, utom i Stockholms stad och lån, samt förde dfriga lånen den del af sistl. ärs föra fia tlass, fom då ej exercerade. Såsom orsak härtill uppgifwes bristande anstag från Ständernas sida. (A.) Stockholms Kurs noterades d. 17 Febr.: London 12 R:dr 19 ss. a 12 R:dr 16 ss. Hamburg 132 P. a 132 ss. 6 rst. Läbeck 105 ss. 6 rst. Paris 23 ss. 7 rit. a 23 ssf. 5 rst. Medelkurs: Pund St. 12 R:dr 5 5 rst. Hamb. B:ko 132 ss. 5 rst. Frank 23 6. 5 rst. Börspriser: Hwete 10 å 14 R:dr, Råg 8 å 9 R:dr, Korn 6: å 6: 46, Hafre 4: 32, ÄUrter 7: a 8: 32 ss., allt Banko. Malmö d. 21 Febr. Man har härstädes och i orten någon tid fått emottaga falska bankosedlar å os lika valör, hwilka äro mycket wäl eftergjorda, och Hhaf: wa mi hört sägas att äfwen den såkallade watten: stämpeln warit synlig uti en och annan af dessa. Hwarest dessa sedlar fabriceras känner man ännu icke med wisshet, och hafwa wi härigenom welat warna allmänheten för emottagande af slika fabrikater. Frän Seecland skrifwes, att man redan (den 7 Februari) börjat arbete i marker och trädgårdar, un: der en temligen hög och wårlik luft, och att jorden på Hos Bonde:Ståndet många ställen fan behandlas lika wäl fom i Mars eller April (M. T.) utländskt Pytt. Spanien. ö Engelska tidningen Morning Heralds forrefpone ent i San Estevan förmäler under d. Å )der art man i D. Carlos högqwarter delibereråt öfwer de i London underhandlade förslagen till Spaniens pacification. Ehuru icke officielt underrättad om resultatet, har han likwäl orsak, att ej blott tro, utan åfwen att wara fast öfwertygad, det D. Carlos oåterkalleligen beslutit, art förkasta wilforen. Hade dessa wilkor i sistl. Funi månad blifwit henom förelagde, så skulle de utan twifwel blifwit antagne, men nu ar D. Cars los segerdrucken och säker om en lycklig utgång: han bar i detta ögonblick 36,000 man under sitt befäl, och allt hwad han af de fremmande Makterna önskar, är att de iakttaga den strängaste neutralitet, och afhålla sig från all inblandning uti Spanska angelägenheterna, då han i sådana omstängigheter skulle wara i stånd att äterställa freden i sitt fädernesland; och att syra femtedelar af Spanska folket wore för honom. Man läser uti JOurn. de Paris för d. 14 dennes följande: Sngen officiel underrättelse har i dag ins gått. Af ett privat bref från Bayenne af d. 9 den:z nes har man likwäl detta Jfrån Navarra berättas, att Zumalacarregui d. 4 dennes blifwit slagen. June a, Urdiso och Alava innehades af trenne Carlistiska ataljoner. Wid dagens inbrytande ankommo Lorenz 308, Oraas och Varenas kolonner till Alava och Acedo, de intogo fina ställningar i S:ta Cruz och Acer do. Elden börjades på flera punkter. Lorenzos artile leri, placeradt till höger, sprängde fienden, som efter ett lifligt motstånd nödsakades utrymma alla fina po fitioner. Man uppgifwer antalet af döda å Carlifterz neg fida till 300 och de fårade. till 500. Man bar gjort 46 fångar och tagit deras tross samt 150 gemwar. Drottningens truppar bade 140 döda och 260 sarade. D. 4 dennes hade ea del ungt folk från Villafranca uti Navarra lemnat staden under utrop af: Lefwe Carl V! De blefwo på Alkaldens befallning genast gripne; deras anförare blef strart derpå afförd till

24 februari 1835, sida 1

Thumbnail