lg t petsen for liberalismen, wågar midt under djus paste fred uppställa den barbariska principen af repregs salier emot privat egendom. Skulle en sadan åtgärd werfligen komma till stånd, få maste Frankrike å fin sida lägga beslag på Amerikansk egendom och uppbrins ga saåsom sjöröfware hwarje Amcerikansk kapare, fom fryssade emot wåra handelsfartyg. YWid fadant förs hallande wore en ny föredragning eller antagande af propositionen icke tänkbart. Denna åsigt delas all: mänt af publiken. Äfwen anmärker man, att i hår: delse af en frigsförklaring och deraf följande handelns afbrytande, de Förenta Staterna skulle lida wida mer ån Frankrike, enär detta sednare under lopprt af år 1833 exporterat ifrån Förenta Staterna för 107;981,600 Fr., hwaremot Nordamerika endast exporterat från Frankrike för 75,886,000 Fr. Moniteuren för d. 8 Fan. omtalar att Konunz gen antagit Furst Tallcyrands dimission och utnämnt General-Ldjtnanten Grefwe Sebastiani till fin Gesandt wid Engelska Hofwet. i Furst Talleyrands skrifwelse gifwer naturligtwis alla wåra blad anledning till widlyftiga refonnomens ter. Cppositionsbladen äro förbittrade deröfwer, att Fursten få alldeles oförtäckt uttalat hwad redan fez dan längre tid warit påtagligt, och somliga wilja till och med uti skrifwelsen finna. den dolda afsigt, attgenom sin beundran af en djup tanke åstadkomma en alldeles motsatt werkan. Att Furstens karakter wid detta tillfälle just icke så skonsamt behandlas säger sig sjelf. Journ. de Debats förklarar emedlertid att Fur sten wäl af egen drift slutat fin aktiva bana; men att hang inflytande och autorite blott med dess lif skulle upphöra, och han afträder, hedrad med fin Konungs förtroende och wänskap. Det år åter fråga om Grefwe Moles anftållans de såsom KonfeljsPrefident efter Marskalken Mortier. Deputerade Kammaren: har dag sysselsatt fig med H:r Parants förslag om Majoraternas affraffanz de, och antagit de flesta artiklarna deraf, hwarwid H:r Mauguin yttrade den daffan, att ide något enda spår af den i Frankrike så hatade aristokratien mätte finnas öfrigt. ä Påre-domftolen har åter i gå siällt flera personer under aktion, hwaribland en Perukmakare wid namn Treves, som uti Valence hade organiserat föreningen för menniskans råttigbeter. Spanien En till Paris ingången telegrafdepesch från Bar