Times af den 15 dennes inuchåller: Abt hafwa ingen auteritet att anföra för följande högst wigtiga underrättelse, men likwål all orsaf att tro den were: ligen wara fann. Wi atergifwa den utan upplysning eller tillagg i samma ordalag, fom. den blifvit off medz )I delad: Konungen har tagit Lord Spencers dod till ranledning att förafsteda Miuisteren. Mau, hbaranyc: ken anledning föårmoda, att Hertigen a Wellington vhlifwit kallad till Hefwet. Drottningen har unvers fat alir. ; Atftontidningarne af samma dag omtala Minifterens fall på det mest bestämda fart, och tillägga art Hertigen af Wellington blifwit i uppdragen att bilda en uy. Turkiet. Konstantinopel den 21 kt. Flottan ligger nu för ankar i hamnen, ech skall till en del afwåäpnas. Eultanen skall ännu wara otröstlig, nästan mellanfos lisk öfwer förlusten af sitt swärd. ReisSffendi, en upplyft ech från widstepelse fri man, bemddar sig att för fin Herre framställa saken såsom obetydlig, och art stijuta stuldtn på sadelmakaren, som gjort gehänget för: swagt, ty det bef fenderfiirit i der ögonblick, då Sul tanen med någen ansträngning satte högra foten på Am iralskeppet. — En sadan händelse synes of Euro: pecr of ringa betydenhet, och blott förtjena upp: märksomhet, få wida med förlusten of det liflösa fö: remälet bisioriska crindringar gå förlorade. Men här år det annerlunda, och der synes tydligen, art sedan det ägonblick, då nvårdet fjont i afgrunden och Eutraz nen lemnade flettan, att en fullkomlig förwandling af Portens politik intråäffat, och att all krigslwstnad förs swunnit. Också tyckes Porten göra allt, för att upp: rätthålla freden med Mehemed-Ali. (Jnsändt.) Cill Herr Skånska Correspondenten! Rörande Domkyrkans Storklockas förftds rande m. m. Fastän jag icke hörer till herrar Lärde, hwilka i Lunds Tidningar både som de säga på prosa och pos eft widrärt denna sak, må det tillatas mig ecnfalde: ligen betrakta ämnet från dess alfwarsamma sida. Jag med många mina Gelikar tycker n ycket om M. H., fom alltid år fig lik och liknar icke en del andra tidningsslrifware, de der ena dagen pasta att. Koleran är smittsam ech andra dagen begrina denna tro; ena dagen skålla på fivretfen, andra upphöja den allt fom wädret blaser. Nei! M. H. har med sin ihärdighet att säga sanning i sällskap med den förträfflige Lande