ALB TTUPULHIUöGUUI. — JAP Daglman Wile, t anleo: ning af Gr. Brahes sista yttrande, förklara, att lika litet, fom. Gr. förundrade fig öfwer något hos Talar ren (Å:r D.) lika litet. kunde numera någet förundra Talaren vis ä vis H:r Gr. Talaren war ledsen äfwer, att det of Grefwen för sista Riksdag gjorda undantag undgått hans uppmärksamhet, men detta för: ändrade ingalunda saken. H:r D. widhöll således sitt påstående, att det förrådde obekantskap med NRifedager förhandlingarne, att ide weta, det anslagen för före swarswerken blifwit ökade med hwar Riksdag. NRubriFen of extra efter ordinarie war likgiltig. Öch då Re: geringen ansett alla personella regleringar böra föregå de maccriella, samt saledes anwändt de gjorda tilldkningarne främst till de förra, då hon t. ex. underhöll ett vifgarde till Häst, fom, ehuru endast något öfwer 400 man, kostade Fifa många hundra tusendctals Rikedaler; då hon haft medcl att bygga Caserner och dyr bara Siukhus för Gardes-Regementerna; då honan: wandt 7 a 800,000 R:dr til inköp of materialier för Veklädnad, så wore det wäl Reg:s fel, och en skam för henne, om Gewärsförråden icke wore fournerade, om wår National-Bewåring ide kunde klädas, öfwas oc) bewäras. Det war sådant Talaren klandrade. Detta wore misshushällning i stort, brist på plan etc. Man hade sagt, att det wore på bajonetternas antal, som ett lands förswar hufwudsakligast grundade fig. Så trodde ej Talaren. Han ansåg den moraliska Fraften hos Felket, dess belåtenhet med sin styrelse och sitt tillståänd wara det wäsendtligaste. Der denna funnes, skapades omåtliga ressourcer. Deruppå gaf historien det ojäfaktigaste wittnesbörd. Men utan en sådan kraft lbetwiflade Talaren att krigaren kunde något uträtta för fosterlandet, wore han än insnörd i den mest lysande Ryska uniform. Talaren fästade i öfrigt uppmårkfamns bet derwid, att de Stånd, nemligen Borgdre: od) Bonde-Etånden, hwilka hade det mesta att förswara, bår de till personer och Egendom, likwäl afslagit det ifrå: gawarande anslaget, under förmodan, att tillgång der: för kunde beredas den ordinarie staten. Herr v. Hartmansdorff, A. trodde, lika med H:r Lefren, att man i krig föga förswarade fig med muns var, samt stora och otidiga ord. Hwad de Ofrälse Stånden anginge, få förmente Talaren att dessa band: fade of ingifwelser från Tidningsfkrifware och förmil: lade af deras förespegling om hwad Allmänna Opiniz onen war. Talaren trodde ide på dessa wäktarerop. Han erjinrade nm NAdöonkaten, som fick Bonden att orå