Det Eköna till kompass for hwarje handlim Och ljuset till ditt Na as dement. Å Och derför log du åt de wäderhanar Som stå på lyckans Hjul, lift, Marionetten. Som rör ft hufwud efter andras takt; Åt dessa dagens usla Coryfeer, 2. Som wilja styra — sjelfwa utan styre. Hwarthän du blickade, få stod en wän, Du war så rik på wänner! ty ditt hjerta War barnsligt fromt och öppet för den wänskap, Som tränger djupt, ej den, som ytan har Och spräket blott på tungans spets tillhanda. Ditt fasta handslag gälde mycket mera, Du hörde sjelf till wänskapens förbund — Till dessa älsklingar, som ständigt wandra, Som fålla fridbud fram — aft stödja andra, Mot ljuset derför går ditt stamträd opp, Och Näktergalar sjunga i def topp. Glåds fröna själ! fom Jnart fick flyga hem, Fill råtta moderlandet bortom solen, Der, bland ett flågte utaf goda englar, Den rena kärleken fin spira bär; Der skönhet, harmoni och fraft och wishet Utgöra Riksständ i den fria stat Der ljufet skiftar lag och owäld dömmer. Der är det skönt art bo. Sätt dig ibland På skyn och) fe till oss på nattens trand! Låt Medborgskronan susa kring din tinning Hon blef dir dödekrans — men din lefnads winning. (Dagl. Alleh.) — 2—— Panorama. Från Bourbon Nende bar till Franska ASctz tenffaps-Ukademien en berättelse blifwit ingifwen af högsta intresse och följande innehåll: Det år allmänt kändt att man ofta långt upp på fasta landet finner i jorden hela stora Mufeclzlager, hwilka lemna ett oc jäfwigt bewis, att hafwet fordom öfwersköljt deksa trakter. Såsom en stor märkwärdighet i detta hånfes ende må nämnas den helt och hället af snäckor bilda: de kulle man finner tätt intill en kalkhytta wid byn St. MidrelenUherme i Vendåe. Dennekulle tills hör Bankiren Rour i Paris, som wid dess fot låtit uppföra en kalkugn, i hwilken brännes kalk af det orts tömliga förrådet snäckor kullen lewererar. Flerärigt anlitande har uttömt tillgången på ytan, och wid en nyligen werkställd gräfning djupt in i kullen, har man funnit twå fullkomligt dibehällna menniskoskelett, ja få mål bibehallne, att håret ånnu till en del fatt qwar på pufmwudffålen. Dessa skelett äro af utomordentlig sftorlek. På alla si — dor närmast omkring skelettenwar snäcklagret full: komligt orördt ech fritt från all blandning med fråms mande ämnen. Detta år ett owedersägligt bewis att skeletten måste wara åldre ån formationen af derra Mugfel-lager — med ett ord att de mäste tillhöra en antediludiansk generation. —— — — oo mm fr uu FSL 20 rentav Sevdtemb.