tufen eldgap. Hwem denna fiende är, wet man ähnu ej med wisshet; men sjöfolket berättar, att beftåmmel: sen tyckes wara till Swarta Hafwet. De Ryska far tygen hafwa helt och hållet förswunnit från Grekiska farwattnen. Denna sjömakt — heter det widare — bringar oss många gäster, mycken rörelse och många penningar, men äfwen mycken dyrhet. Engelsmännen uppköpa, för att spara sina egna förråder, så mycket lifsmedel fom de öfwerkomma, och i Greklands huf: wudstad år nu dyrare ån i London och Paris. Hwad skola wi göra, om Orienten åter kommer i rörelse, 2 och dess gamla thron å nyo darrar ? England. Man skrifwer från London d. 28 Juni: J går har efter två timmars borning en af de begge fåms pande tillsatt lifwet. Der berättas, att detta skädespel, hwarwid, såsom wanligt, stora wad ägt rum, blifwit föranstaltadt afen Parlamentsledamot, af hwilka, bland ör 10,000 åskådarne, äfwen flera från de begge Husen infunnit fig. (Jnsändt.) Bland alla de omdömen, fom både i ins och ut: ländska tidniugar blifwit motiverade i anledning af den namnkuanige Frihetshjelten Lafayettes död, änser jag det som inachäsles i Stockholims Dagligt Allehanda närmast öfwerensstammande med en sann åsigt af denne utmärfte mans karakter. Med några anefdoter will jag bewisa uppgiftens riktighet, och om deraf fans utrönas, att Lafayette aldrig warit min hjelte och aldrig kan blifwa efterwerldens, så will jag ide derföre missfänna den hederlige man: nens ärliga walmening, som jag för min del wisst icke bör klandra, efter den från min ungdom warit, om icke min enda, åtminstone min största förtjenst; men jag wågar påstå, att Lafayette wäl hade dessa ridderliga egenskaper, som duga för att strida för en god sak, hwilken af andras högre åsigter ledes; men han war alltför liten, för att funna gripa in i werldshändelserna med en jättes hot och anspräk; men med en dwergs styrka, och med en qwinnas modlöshet, når hon bv: drages på löften, som woro hennes hjerta kära. Det år isynnerhet två drag, fom stämpla wärdet of Lafayettes politifka Farafter. Jag år en resande i andra ärender, och will beflita mig om korthet. Napolcon hade wunnit segren wid Marengo, och mår odödlige Tibell hade bidragit dertill. Österrikiska Monarkien war twungen att stuta fred. Den stöcts i CampozFormio, och första artikeln i fredsfördraget war art Lafayctte, iom setat lsängre tid i ett ohyggligt fån: gelse, ffulle ställas på fri for och erhålla i Kadeständ,