117 PE IL I TE SE SPSS Sato Ul1i9e oUyj Me Wir Torp ll röret, hwarigenom wattnet inflyter, uppffruf: och penn Nu heter det: pumpa flitigt eller drunkna. hwarföre en till lifwet gör underwerk, och man har ide äterfordr el på att lättjan öfwerwunnit begäret att lefwa. , , Und Alchymien FI). Landerske Du fröjdar dig, att Alchymien af sn K Man icke mer, som fordom, drifwer, Jere jens att man har glömt den guldmanien, sänn 5 och att allt klokare man blifwer. allming. Ja wisst man blifwit klokare, man sade friclse..9 ty fonsten nu man rigtigt funnit, garne at ätt göra guld och derföre ö deras Gi den såsom underwerk förswunnit. tare, att Det sker, min wän, på detta sätt: för att u Man bultar sönder gamia lumpor, han tog tills, lik en smaklig wällingsrätt, Fufen. wi skåda skjortor, lintyg, ftrumpor. tednet ir Nu slås den uppå messingsfat, na. Han man den till pannekaka bakar, sina med och bättre än all annan mat den, färdig, rik som fattig smakar. Men först den rigtigt stämplas bör, oc) präntas, numereras, målas; hå DÅ I allt på Fabrifen sjelf man gör, hägsta lof den, som det eftergör, han pålas. brltisa t ( Nu guldet färdigt är, min wän; Sunesons det kallas Statens reda pengar, fordrar li i Banken sker tillwerkningea, huru den igenom Riksens Ständers drängar. för de jor Och säg om icke Alchymien tillrättawe har nått sin höjd, då utaf trasor, deles icke man nu kan göra det, som Hin uppgiswa, ej fan med afla fina brasor? A Att charlatanskt förwilla syn, kyrkals t pannkakorna de wilja sockra rubba och ined några silfwersockergryn, thae Kape men de förstå ej rätt att ockra. muren, oc Då först de drygt betala dem, stdsn och briften de lifwäl ej täcka, har funna som år lif åtta emot fem, lid. 13, 1 ywartill de ändå knappast råda. A Jag derför spår och det med skäl: Man Det går till fanders, hur de slaska; bemödande de få med fina funder gräl, heller neds ch sjelfwa i fin wälling plaska. helst om i föregående gelska tidninaen Morning-Chronicle förmäler: tan hwilke