Article Image
Å. 29 AFtelltk yäaflvk vetfwit stjutrne, emedan insurgenterna beständigt riktade på officerarne. Journ. des Debats förmäler: Aldrig har staden Lpon, hwarken genom belägring eller fremmande invas sion, lidit så mycket som nu; förlusten uppskattas till 50 millioner; 40,000 menniskor äro utan bröd, och i mänga hus, från hwilka insurgenterna skjutit på fols daterna, hafwa inwånarne måst springa öfwer klingan. Le Temps innehåller en lång skrifwelse från Lyon af d. 14 dennes: Staden erbjuder en ryslig anblick; flera hus på kajen Retz hafwa uppgått i lågor och många äro af kulor genomborrade; en af pavillonerna på konsertplatsen har blifwit jemnad med iorden; mån: ga hus wid Mercier: och Hospitalsgatorna Aro förs wandlade till ruiner; gatan S:t Come har lidit mest och dess präktiga bodar äro till större delen förstörda. På Clas-Cafati, i Fourviere och -Guillotiere har Fanonaden; likaledes gjort mycken skada. Bland anförarne för insurgenterna anmärkte man en skäggig ung man, wid namn Lagrange, och redaktören för den revolutionära tidningen Glaneuse, hwilken på Cordeliers-plats fen låt sina anhängare aflägga ed. Twenne prester blefwo arresterade i kyrkan Nizier, der de sabricerade patroner. Enligt en skrifwelse från Lyon i Couricren hafwa dörrarna till de flesta hus blifwit inslagna, och de wacs kra guldfmeds-, galanteri och sidenbutikerna wid Hos spitalsgatan blifwit förstörda; åfwen botaniska trågår: den är ödelagd. Grymheter af alla slag hafwa blifwit föröfwade: Ett antal soldater hade begifwit sig till förstaden Vaise, för att plundra, men de måste famt: ligen fpringa öfwer klingan. — Det största antalet af de i Lyon gjorda fångar består af Sardinier, Genucsare, Jtalienare, Tyskar och Schweitzare, hwaribland ert wisst antal soldater af gamla K. gardet befinner sig. Man anser såsom temligen säkert, att Carlistiskt guld betalt denna förhatliga komplott mot Sulismonarkien. Konungen har yttrat den önskan, att hans namns: dag icke mätte firas, utan de dertill anslagna summor anwändas till förmån för de d. j3roch 14 dennes få: rade eller för de fallnes enkor och barn. Jtalien. Neapel d. 7 April. Den 4 dennes fördes buf: wudstadens lugn genom en owanlig, bedröflig händelsc. Efter on simpel ordwexling mellan en gendarme och en dat af de hår i garnifen liggande regementen fom det till handgripligheter, i hwilka derefter flera Famrater af begge partierna deltogo. Slutligen uppsto en häfria -89 potie 14 deisog Ä Å ppst d

29 april 1834, sida 3

Thumbnail