Andra Söndagen efter Päsk predika: Hdgmdsfan, v. Rektorn Magister Äkerberg. Aftonsangen, Stadskomministern Möller. ett Ord för Korset såsom yttre tecken af den Presterliga Wärdigheten. Att hwarje förändring, det ware nu i form eller anda, af ett gammalt häfdwunnet bruk möter fwårigbeter, det bar seklers erfarenhet lärt werlden och beJ höfwer således endast erindringswis hår nämnas. Att dessa swårigheter stegras då förändringen angår en sak, wid hwilken den fromma wanan fästat ett heligt, ehuru mystiskt begrepp, ligger i föremålets natur, och detta förhållande bör, emedan just denna mystiska känsla hos menniskan owillkorligt antyder wördnaden för ett Högre ofwan oss, respekteras. Ofta gör man dock af ett öfwerdrifwet nit inwändningar mot en sak, hwars Bättre genast faller den lugne tänkaren i ögonen, och sådane tro wi de inkast wara, med hwilka man mött Prosten Ödmans proposition, rörande utbytet af den Presterliga wärdighetens nuwarande yttre kännetecken, fragen, mot ett kors af silfwer, en symbol, som för Ordets tjenare wäl wore den mest lämpliga. Wi Fun: na icke billiga de utfall en andelig Zelot gjort i Boz rås Weckoblad mot denna förändring; ändå mindre Prosten Nordins enfaldiga infall och Jnsändarens i Aftonbladet mellanfall (sarkasmer) beträffande fam: ma ämne. Sant år wäl det, att hår endast år fråga om en yttre ceremoniel bisak; men då den från bör: jan nödwändigt måste hafwa haft sin grund i en inre helig hufwudsak, bör den icke behandlas med samma (om wi få wåga uttrycka oss) enbagatellism, som om någon luftig ture mid Riksdagen föreslagit, att en del af wåra guldsmidda, Martialiska hjeltar borde, un: der fredstider, bära sidogewär af tråd i stället för sina