od) jomnade in under ve angenamaste drommar öfswerden trygghet, hwari hans gård war, under patrullens beskydd. Denna aflägsnade sig emedlertid oc) låt derz under höra några kommandorop och militäriska flqnas: lev. Så mycket nöjdare war arrendatorn: och hans snart åter influmrande familj. — Mem patrullen war ingen annan ån ett band tjufwar, som uppfunnit denna liftiga utwäg att, genom en oförsynt djerfhet, fullkomligt lug: na gärdens inbyggare och sjelfwe i ro få lägenhet att bortpraftisera hele arrendatorns potatesförråd, hwaraf icke en half kappe återstod följande morgonen. Fröken de Scuderi will härleda ordet: Coquette af: det Jtalienska Civetta (nattuggla)-Hom säger: Man har betecknat fruntimmer, som anwända alla möjliga fonsier för att derigenom göra eröfringar bland det starkare könet, med detta namn, emedan åfwen. natt: ugglan församlar en mängd smärre foglar omkring sig. Man kallar äfwen i Jtalien werkligen ett behagsjukt fruntimmer: civetta, civettina. H:r Menage deremot påftår, att ursprunget till ordet Coquette ligger i ordet Coq, och säger: man ger de behagsjuka damerna: benämningen Coquet och Coquette, emedan de derwid bete fig säsom tupparne, når de wilja göra sig riktigt till för hönsena. Om wi ej allt för mycket irra oss, tro wi äfwen att wåra grannar, Danskarna, med en omskrifning just kalla dessa flumma kärleksförklaringar: göra haneben för någon. Poeten. Poeten år på guldet arm. Poeten gerna ler med flickan. Poetens själ är öm och warm. Poeten gerna rör på swickan. Ack! när jag sammanlägger det, Så tror jag sjelf, jag år Poet! —dt.— B —— (Jnsändt.) (Fortsättning från N:r 23.) Cgentligen njuter militären lön af Staten endast för det gagn den i en: framtid wid påkommande krig möjlig gen fan göra Staten; hwarföre ock denna ldnings: arfalf i fredstider blott kan anses som en penfionszsinrättning. Det år ingalunda någon absolut nådmwåns dighet för ett sådant land fom Swerige, — hwilket, utblottadt på alla financiella resurser, numera. endaft: fan fåra eff Defenfift Fria Sot Will såan ndda sina