Article Image
— Riksståndens bord äro nu nästan tomma. Fne tet enda mål af wigt hwilar, och Pena inträffa får ledes ej förr ån efter Påsk. Utskotten begagna likwäl troligen ledigheterna att arbeta undan en hop af de hwilande motionerna, ehuru mången torde taga fig fe: rier öfwer Helgen. Stockholms kurs noterades d. 25 Mars: London 12 R: dr 41 ss. å 12 R:dr 39 ss. Hamburg 137 ss. 6 rst. a 136 5ss. 6st. Amsterdam 128 ss. Lubeck 110 ss. Paris 24 f. 6 rst. å 24 ss. 3 rst. Köpenhamn 67 5ss. Petersburg 27 ss. 10 rst. Banko. Geffle d. 15 Mars. Emellan d. 7 och 8 innew. månad wäcktes wi här ur midnattens djupaste sömn. Från tornen klämtades, eldtrumman gick och brandffotten påkallade en hastig hjelp. Snart erfor man, att elden, 3 mil norrut, förstörde antingen enskildas egen: dom, eller stadens gemensamma. Det sednare war hån: delsen. Stadens bränneri, Strömsbro, stod i låga. Med all den skyndsamhet, som är wär stads ta ppra släckningsmanskap egen, lemnade det sina hem och stod, anfördt af sin lugna och rådiga befälhafware, snart der, hwarest faran war som störst. Klockan war emot 4, når hufwudstriden emellan de båda elementerna bör: jade. En mild Försyn understödde det menskliga bes mödandet. Redan Fl. 4 på morgonen hade wattnet firat fin seger. Alla byggnader, öster om det brinnande brännhuset, hwilka stodo i den nog starka windfären, woro räddade, jemte de från faran aflägsnare. Men till större delen förstörd, låg werkets dyrbaraste egen: dom inom de qwarståcnde murarne. Bränneridrängen Arling fann sin död i lågorna, i följd af, som man tror, det djerfwa och obetänksamma försök, att ur den sprakande afgrunden hemta sitt fickur. Ännu är det outredt, huru och af hwad orsak elden uppkom och så hastigt spridde sig inom werket, att dess der anlagda Måcfnings-apparelj ej kunde anwändas. Men ny ran: sakning föreftår. — Strömsbro bränneri anlades 177 af Kronan, för hwars räkning det drefs under arrende, åsom ett af de bäst belägna. Då de regala brånneris rna sedermera upphörde, såldes det 1787 till Gefle tad, och har derefter drifwits för. def gemensamma äkning of deputerade från stadens societeter, hwilka äf den årliga winsten gjort det wärdigaste bruk. 1789 ippkom i brännhuset en wådeld, då likwäl blott taket ch werkets öfre afdelning förstördes.

29 mars 1834, sida 2

Thumbnail