Lagutskotten. Diskussionen härom war högst liflig, nås fan orolig. Meningarne woro ganska fkiljaktiga. Gr. O. A. Cronhjelm yrkade, art Remip borde fe med till: lägg, att de delar af Lagen, fom stridde mot 72 T. nu gällande Redaktion, ej erfordrade Utskottets åtgärd. Hir Cederschiölo wille, att Lagförslaget borde, såsom endast meddeladt ad notitiam, läggas till handlingarna. H:r W. F. Dalman påstod, att då det nu wore notos riskt bekant, att 72 F. nya Redaktion, under förutfåttz ning af hwars antagande förslaget framlagts, blifwit af twenne Riksständ afslaget och således komme att. förfalla, det derpå grundade Förslaget jemwäl antingen borde förfalla, eller ock, om grannlagenheten fordrade en remiss, åtminstone numera betraktas såsom åfyf: tande en Grundlagsföråndring och således remitteras till Konstitutionsutskottet, den enda Autoritet, som, för den händelse, att Ståndens Ordförande ej wägrade pro: position å remiss, wore bchörig att urskilja, hwilka delar eller hur stor del af förslaget, som stridde emot Grundlagen; men då förslaget tillika anginge både Bankoz och -Civil:Lagftiftningen, torde det och böra hånz wisas till de Utskott, fom behandla dessa årenden, bmwa: dan talaren föreslog remiss till Konftitutionsz, Bankos och Lagutskotten, på det att förslaget i de fall, der det involverade Grundlagsföränd ring kunde hwila till nästa Wksdag, samt i öfriga delar förekomma till pröfning under den närwarande. Alla dessa tre slags behandlingsfått bestriddes af DD. EC. Grefwar ne af Wetterstedt och Mörner Grefwe H. 9. Fersen, Friherrarne L. Boye, Cederström, C. O. Palmstjerna, W. Ehrenborg; Her: rarne E. v. Troil, B. Rosenblad, M. Hohenhausen och J. P. Lefren — af hwilka några hkad. remiss blott till Bankoutskottet. Grefwarne C. F. Horn och C. G. Spens understödde deremot Grefwe Freobjcl. — H:r Grefwen och Landemarskalken wägrade ock slutligen proposition på både H:r Cederschiölds, Grefwe Eron: hjelms och H:r Dalmans förslag till propositioner;