gåra fl öt101 je 1e Ä förtroende; och wi wilja da få hederligt underbålla oc TULL 2 SSE SC FIP et AX Fb belöna henom, att han kan emetsta all obehörig inflytelse och korruption. Öch den, fem icke finner sig äga ged wilja ech förmåga härtill, gör bäst, art ej ataga — D. 13. ROS och Adelns plenum i går War ganska trankilt. Ulla 14 i föregående plenum bordlagda Koenungens Proposit:ener ren itterades, utan att någon GÄknasU 7 s, vå Anett Atta Å dHo, a pr Np diskusfsion föreföll wid nagon annan, An den angaende Brännwinekränningen. Hiv Frih. O. Palmstjerna förklarade fig derwid wara of motsatta afrgter med Reg. och föreslog, uti ett striftligt anförande, att skattea på Brånmvntnllwerkningen borde häjas, med hänsigt att hän ma den förderfliga Husbehofabränningen samt göra brännwinet dyrare. Frih. föresleg således, att Husbebofebrånnins gen måtte tillåtas hwar och en sjordägare, med panz nor under 30 kannors rymd, mot en skatt of 1 R:dr Banko för hwarje kanna pannerymd. Fabriksbränning skulle deremot få idkas af hwar och en, som sig dertill anmäler, mot en skutt af 8 5ss. Banko pv kanna och en tillwerfning of minst 3,000 kannor eller 500 Å:dr Vanko i statt för hwarje dylikt werk. Frih. Ludvig Voye uppsteg åter rifl förswar för de små pannorna. Han trodde den metsatta äsigten inne: fatta en wådlig politisk förwillelse och hotade med upp: ror i landet, om man fräntoge Bonden fin bugbehofs brånningå-rått, m. m. Her E. v. Troil närmade sig till Frih. Palmstjerna. yundamålet, som söktes, wore att fördyra Brännminet. Dertill funnes två medd, det ena att förbjuda begagnandet af fullkomligare red: skap, det andra att högt beskatta dessa redskap. I förra fallet hade staten ingen winst, emedan. blott pro: duktionskostnaden ökades; i det sednare erhölle staten den winst, som genom de fullkomligare metoderna bes sparades i produktionekosinad. För fin det fann Tala ren ej någon twekan böra äga rum, hwilketdera medel man borde wälja. Winsten borde anwändas, icke få: fom mången yrfat, till minskning af grundskatten, hnilken i flera århundraden åtföljt jorden och fom få: ledes tagits i betraktande wid köp, arf, ete., utan af de senast för jordbruket tillkomna skatter, säsom mötespassevolancen ete., samt derjemte en del aflättas till inrättande af Folkskolor och Lasaretter. Hwad angick H:r Frih. Boyes farhåga för uppror, såsom följd af slika åtgärder, så delade Talaren ej denna fruktan. Hans förslag skulle gifwa staten ökade inkomster, hyoil: få alltid ökade trygaheten och bereda de skattdragande