och Adeln måtte til omedelbart afgörande företaga det sedan sista Rifsdag hwilande förslag till förändring i 59 S, Riksd. Ordn. få lydande: Hwart och ett Riksstånd skall wara medgifwet, att, på fått Ståndet lämpligast pröfwar, låta def Pro: tokoll, antingen fullständigt eller i justeradt famman: drag till trycket befordra; äfwensom hwarjo enskild Fall äga att, uppå derom gjord anmälan, utan hinder eller författaranswar, till trycket utbekomma större eller mindre delar af samma Protokoll, med undantag blott af sådant, fom Ståändens enskilda ekonomi betråffar; hwilken förändring H:r Cederschiöld nu, sedan offent: ligheten wore införd, ansåg kunna utan wåda beslutas, såsom ledande till betydlig besparing för Statskassan. Ett slikt omedelbart afgörande bestriddes likwäl af Frih. F. Boye såsom formstridigt, enär Konstit. Utsk. icke anmält saken. H. E. Grefwe af Wetterstedt trodde det göra tillfyllest, om R. och A. beslutade, att upps skjuta tryckningen aft fina Protokoll, intilldess Konftituz tionssUtffortet i wanlig ordning inkommit till R. St. med de hwilande Grundlagsändringsförslagen samt den nu föreslagna förändringen blifwit afgjord. IF anleds ning häraf upplyste H:r Cederschiöld, att då 59 K. Riksdagsordningen stadgade, att de hos Riksständen hållna Protokoll stulle, så tidigt ske kan, genom trycket utgifmas kunde det ej bero på ett eller annat Ständ, att genom bestut och uppskof modifiera, ja till: äfwentyrs alldeles annullera werkan af en dylik före: skrift. Hwad angick Konstit. Utstottets befattning med ärendet, få more det wäl en praris, att afbida ett ve hikel från nämnde Utskott, innan Ståndet afgjorde Grundlagsändringsförslagen; men hwarken hade Utsk. något i Grundlagen stadgadt åliggande att afgifwa ett dylikt, eller R. St. någon skyldighet att wänta på Ut: stottets wälwilja i denna del. Af denna åsigt war jemwäl Frih. Jacob Cederström, men ansåg deremot den föreslagna förändringen funna för en framtid blifwa ganska wådlig. H:r Gcorg v. Heine yttrade fig i enlighet med H:r Cederschiöld. Frih. Ludvig. Boye tas. lade äfwen i ämnet, men wi förmådde ej fatta hwad han menade, om ej att motionen skulle hwila på bor det. Slutligen fästade H:r E. v. Troil uppmårkfam: beten deruppå, att frågan, enligt Riddarhusordningens föreskrift, icke lagligen kunde omedelbart: företagas, insz nan motionen. derom warit uppförd på Föredrag: ningslistan, hwarigenom Ständet warit i tillfälle att känna, det den skulle förekomma, hwilket ej wore händelsen, om den skulle kunna afgöras i samma plenun, då den wäcktes. Talaren torde blott behöfwa SITA AÄAA