S p anien. De Fransyska ministeriella tidningarne för d. 5 Dec. meddela feljande underrattelser från Spanien: J hela den sydliga delen af halfön har lugnet icke blifwlit stördt, och i den norra är insurrektionen undertryckt. Trupparne och de friwillige, fourt alla orter bilda fig, stola utan twifwel snart bringa till lydnad de rebeller, hullka ännu icke nedlagt wapen. Carlisterne i konungariket Valencia tyckas hafwa koncentrerat sig i Morella. Gen. Breton, rebellerne. Allt ger anledning förmoda, att de, i sin närwarande posttion, ide länge kunna förswara jig. En bewäpnad stara hade wifar fig på wågen mellan Valencia och Barcclona, samt förorsakat nås gon fruktan; men nu är kommunifationen mottar dessa begge hufwudstäder återställd och fullfomlige tryggad. Der 20 Nov. proklamcrades den ungar Drottningen i Valencia, hwarwid några oroligheter förefölto, hwilka likwäl ide woro af särdeles tetys denbhet. . Berättelserna från Spanska gränsen hafwa till söljd af de nyaste händelserna förlorat nästan allt intresse. J Vittoria od) Bibbao herrskade det frörz sta lugn, och i förstnämnde stad hade den gamla deputationen d. 23 Nov. åter inträdt i fina funktios ner. J dess första session voterades en Ilyfdnffninge: adress till Drottningen i anledning af Saarsfields seger. Följande dagen utfärdades en proklamation, i hwilken provinsens inwånare förmanas till: lugn och enighet, med tillkännagifwande, att rebellerne redan återwände till fina hemorter. Af rebellerne från Guipuzcoa äro högst 1000 ännu i fält, resten har skingrat sig. J Bilbao har General Saarsfield utfärdat amnesti för alla rebeller; dock måste hwar och en inom 24 timmar inställa sig. Caftan:z non och El Pastor hafwa först d. 29 Nov. uppbrutit från S. Sebastian till Hernani, och skola följande dagen hafwa besatt Tolosa. J Vergara ämnade de förena fig med Gen. Saarssield, för att derefter rensa Navarra från. rebeller, hwilket, i anseende till landets bergaktiga beskaffenhet, år förenadt med många swårigheter. Merino och Cuevillas blifwa frigt förföljde. Många af deras anhängare inställa sig och be om nåd, hwilken äfwen alla, anförarne dantagne, erhålla. Merino sjelf Fal med omz sgAttyg IDIVv OHUPUD. DOdUtUTCFDTTIIN VI IV YH fig ånnu d. 29 Nov. i Segura på Spanst der. — Verostegni och tolf andra insurger Vittoria hafwa redan blifwit afförda fran till Tulle. Flera andra flyktin gar hafwa Saarsfield afsändt en skriftlig nadansckar de förklara sig hafwa med wald blifwit att gripa till wapen. J privata bref från Madrid af d. anser man det hittillswarande upproret al som förelöpare för wigtigare handelser, o derföre ide synnerlig wigt på dess stillande är, att D. Carlos och Prinsessan af Beira sedda med stora penningemedcl, och rekryte allt i det inre af Spanien och Portugal.. agenter utsprida, att få snart ban hunnits arme af 8000 man, ämnar han inrycka i och stall derefter genast erkännas af Rysslar rife och Preussen. Generalkaptenen i gan lien. later i anledning, hår. f för tre mån viantera fästningen Badajoz och begär ti regeringen. Andra påstå deremot, art den bar afseende på operationer mot Portus allmänna tänkesättets opposition mor H:r nister fortfar, och Drottningen skall genot landet af densamma hafwa förlorat en I den popularitet, fom hon under Ferdinand förwärfwat fig. Man war isynnerhet upp! öfwer, att flera gardeskorpser, hwilka wisa roriskt sinnade, ännu ide blifwit upplöstflera Munkordnar, notoriska upprorsstifta icke blifwit bestraffade. Framför allt fard män: i hela Spanien skulle följa det erer Catalonien gifwit, hwarest 30,00 borgar wäpnade. Från Algesiras och San: Roe truppar uppbrutit, för att frilla ett uppr rania de Ronda: — GCnligt: Pariferstidningen Message Carlos hafwa begifwit fig. från Castellol Almeida, och Gen. Rodil till följd häraf : högqwarter till. Ciudad Rodrigo. Tidningen Indicateur meddelar ett S. Sebastian af följande innehåll: IF e fann sig bland de rebeller, hwilka d. 17 wo sårade, en döende, som besöktes af en att gifwa honom den sista smörjelsen. Me