v vv vr2 Merinos lidna nederlag. — Man läser i Moniteus ren: Åref från Bayonne af d. 18 Nov. innehålla nårmarxe uppgifter öfwer den träffning, bwilken, enligt rykte, förefallit wid Belorado d. 14 (117). Det synes hafwa warit högra flygeln af Saars: fieldska forpsen, fom råfat i handgemäng med res bellerne. Merino befann fig d. 14 om aftouen wid stranden af Ebro, och drog fig tillbaka till Vittoria, hwarest insurgenternes hufwudkorps hade fin station. Twå bataljoner, hwilka uppbrutit från Saragossa, woro i begrepp att förena fig med Saarsfields korps, och stodo d. 14 i Haro. Gen. Lander bar detafcherat några truppar, for att förstärka korpserna i Aragonien och Navarra. Utskrifningen af de frivoil: lige Christinos i Catakonien fortfar, och deras antal ökades dagligem Privata bref från Madrid af den 13 Nov., i Fransyska blad, pästå, att den största jäsning war rådande i konungariket Valencia. Några truppar, som woro ämnade att förenas med Saarsfields korps, hade blifwit beordrade att marschera till Valencia. Kb Uti ett privat bref från Barcelona, af den 13 Nov. heter det, att i Catalonien råder den bästa anda: men tywärr fan man icke jaga detsamma om de öfrige provinserna, med undantag af Galicien och Estremadura. En befallning från H:r Zea Ber: mudez hade wäl suspenderat patrioternes Bewåp: nande i Catalonien, men den tappre Lander, som af Regentinnan skall wara försedd med de mest widsträckta fullmakter och speciella instruktioner, har på eget answar fortsatt denna åtgärd, och organi: serar, utom det beständiga borgargardet, äfwen rör: liga bataljoner, af hwilka den första skall fommen: deras af den konstitutionelt sinnade Montero, en slägting till Gen. Vigodet, hwilken war en medlem af regentskapet i Cadir. Till följe häraf har det blifwit möjligt att afsända tre bataljoner till de närmaste provinserna. Den senast till London ankomna Spanska po: sten medför ganska lugnande underråttelfer från de förnämsta städerna i södra Spanien, hwarest intet spår af Carlistiska rörelser förmärkes. Drottningens regering hade derstädes, i ansecende till afgifternas nedsättning, blifwit ganska populär, isynnerhet i Cadir, hwarest den tryckande tullafgiften wid fra A A UsUlfwir afskaffad. JOur. UC EFATIODO Hj Ve — JVYe 14 ter strifwelse från Gen. Castannon af d. 18 Nov. inne: håller underrättelse om ett utfall af besättningen i San Sebastian, mot rebellerne i Ernani. IA: surgenterne besatte en höjd, fom war fwår att intaga, och hwarest de hade kunnat göra ett Frafs tigt motstånd; men en granat, fom sprang midt ibland dem, war tillräcklig att drifwa dem på flyfs ten. 100 döda blefwo på platsen, hwaribland Lar: ranjaga, en officer af de K. friwillige och en of Der rag hufwudchefer. En annan chef wid aamu Yrurs riaga, blef farligt sårad och afled sedan i Andsain. Rebellernes öfweranförare, Don Jgnacro Lardazacal, tog först till flykten. Bland de döda fann man många prester. Drottningens truppar gjorde blott något öfwer 30 fångar, emedan kavallerict, i anfes. ende till den oländiga trakten, ide kunde förfölja de flyende. — Tolosa stall wara utrymdt af Bie cayrarne, och El Pastor hafwa inryckt derstädes d. 24. — Någre Carlistiska chefer hafwa flyktat öfwer på Franska området. — J Vilbao råder den ftörsta förvirring. Samma blad af d 27 Nov. förmäler: pescher från Bayonne bekräfta underrättelsen om -De Gen. Saarssields inryckande i Vittoria d. 20 (2). Bref från Aragonien förkunna såsom säkert Meri nos nederlag wid Brivicsca och Cusvillas wid Billa-Franca. De Baskiska Carlisterne äro uti en förtwiflad belägenhet och på alla sidor omringade. Under det Saarsfield och Wall framrycka från Ebro, afskär El Pastor deras återtåg till Frankrike. På gränsen af Navarra står garnisonen från Pamplona samt de rörliga kolonnerna under Lorenzo och Figueras midt emot dem, äfwensom ät Asturien de friwillige från Santander, under det hela kusten är blockerad. Under sådana omständigheter hafwa der ingen annan: utwäg, ån att underkasta fig, eller och att föra guerillakrig i bergstrakterna. England. London d. 26 Nov. Hoftidningen af d. 22 dennes meddelar Lord Howard de Waldens utnåme ning till Gefandt. mid Hofwet i Lisabon; Sir Edw. Cromwell Disbrowes till. Gesandt wid Swenska Hofwet, och Brigadier:Gen. Lord W:m Russells till. Gesandt wid Wörtembergfra Hofwet.