Utrikes Nyheter. Portugal. Från London skrifwes den 15 Nov.: Scdan wåra sista underrättelser från Lisabon af d. 3 denz nes bar intet skepp hitkommit från Portugal. Lik: wäl synes en wiss ängslan hafwa angripit de blad, som cljest Yrtra fig mest warmt för D. Pedros sak. Jcke blott Torybladen skildra D. Miguels ställning såsom i högsta grad fördelaktig, utan tidningarne af det andra partiet wisa sig högst nedslagna. Åfwen the Courier anmärker, att man icke alltför mycket bör förlita sig på de få särdeles fördelaktiga berättelser, som han meddelat angående D. Pedro, emedan partiandan nu tager starkt öfwerhand i Por: tugal. Under sådana omständigheter längtar man naturligtwis mycket efter nya underrättelser från detta land. : Likaledes berättas uti en Engelsk tidning från Liverpool d. 15 Nov.: Siftl. Söndag hitkommo från Lisabon Major Kelly och tre andra officerare, hwilka nyligen afrest till Portugal med en afdelning af omkring 500 friwillige. utaf en af dessa herrar erhöllo wi en rörande berättelse om den usla behandling, fom de af autoriteterna i Sir sabon erfarit, hwilket slutligen föranlät dem, att öfwergifwa sitt engagement och återwända till Enqland. Af det detaschement, som de ditfört, blef större delen instuckit bland andra regementen, och omkring 150 man, hwilka wägrade att tjena under andra willkor, ån dem, hwarom de försäkrades wid afre: san från England, blefwo kastade i fängelse. Wår berättare skildrar Lisabon åsom uti ett rysligt till: stånd och folket fåfom ingenting mindre än D. Pe dro tillgifwet, mot hwilken det hyser den misstanke, att ban eftersträfwar suveräniteten och endast began: ges afwäpning i Valencia tyckes derstädes d nar fig af Donna Marias fak, för att dermed bes mantla sina egna afsigter. Fyra Engelsmän blefwo dödade på gatan ett par dagar före Major Kellys och hans kamraters afresa från Lisabon. Spanien. Det Franska ministeriella aftonbladet för d. 14 Nov. innehåller följande: Från Madrid hafwa un: derrättelser till och med d. 4 dennes ingått. Man försäkrade i denna hufwudstad, att Gen, Saarsfield numera börjat sina operationer, och att flera byar, hwilka Merino lyckats att bringa till uppror, redan erkänt Drottningens autoritet. Med undantag af de Baskiska provinserna och en del af Castilien, war Spanien fullkomligt lugnt. Emellertid skrifwer man från Valencia, att några swaga insurgenthopar wi fat fig i trakten af denna stad. — Den 1 dennes war D. Carlos ännu i Castellobranco, i Vortugal, omgifwen af ett litet antal SÅpyjiöfer och några Portugifer. En artikel i Journ. de Paris förmåler efter ett bref of d. 9 dennes från yttersta gränsen af departementet östra Pyreneerna: ?Det år fullfoms ligt säkert, att lugnet i Catalonien, långt ifrån att, sedan den lilla rörelsen i Prats de Llusanes, blifwa stördt, twärtom befästar fig och lofwar waraktighet. De Baskiska provinserna och Navarra äro icke uti en så gynnsam belägenhet. Upproret har der tilltar git, men skall snart (wi twifle icke derpå), gifwa wika för de under Gen. Saarsfields befäl åt norden tågande stridskrafterna, ehuru detta så önskwärda resultat för närwarande hindras genom 21 Merinos uppror i gamla Castilien. De K. fris ti: . 30 och 31 Okt. hafwa föranledt oroligheter. Några byar hade revolterat; men allt återwände till ordnina, 2—