interventionen blott skulle äga rum, så wida det lyckades de konstitutionelle art störta H:r Zea. Belgien. Brösjel d. 13 Nov. J går öppnade Konunz gen Kamrarnes session med ert tal, hwaraf mi meddela följande twenne punkter, hwilka hafwa af: feende på politifen: . Efter afslutandet af öfwerenskommelsen af d. 24 Maj blefwo underhandlingarne åter började, för att tillwägabringa en definitif traktat mellan Bel: gien och Holland. De hinder, hwilka förorsakat uppskofwet dermed, och som för min regering äro gildeles fremmande, äro ännu i dag icke undanröjda; wi förblifwa i detta afseende i samma ställning. — Mine Herrar! Regeringen bar genom fin reds lighet wid underhandlingarne förskaffat sig aktning utomlands. Wåra rättigheter hafwa der funnit understöd. Denna omständighet och den säkerhet, fom wi åtnjute i det inre, måste lugna oss i affe: ende på waärt fäderneslands framtid, och med för: troende låta of afbida slutet på wåra stridigheter med Holland. Jag skall fortfarande waka deröfwer, att Belgiens rättigheter upprätthållas i Ofwerensstämmelse med konungarikets sanna intressen. Det öfriga i talet rörer landets inre angelågenheter. Blandade ämnen. Redan den 9 dennes underrättades man af Hufwusstadens tidningar, att Franska Ministern wid Swenska Hofwet, Markis de S:t Simon, efter att Onsdagen d. 6 Nov. hafwa haft en famman:e komst med H. C. Statsministern för Utr. ärenderna, omedelbart efter hemkomsten derifrån till H. C. af: sändt ett tillkännagifwande, att han af fin regering blifwit rappellerad, och till följe häraf begärde sina pass, hwilka, enligt det officiella bladet, honom samma dag tillställdes. Af sednaste postea från Stockholm finner man dock, att Markisen först Tisdagen den 12 (således 6:te dygnet derefter) afreste från hufwudstaden. Detta dröfsmål, efter art få hastigt hafwa fordrat och erhållit de för hans resa nödiga dokumenter, ger anledning till åtskilliga gif: så h n — 2 — — y — — — —-— — 2 —D A —