mot sin wilja, närma sig de konstitutionelle. Okt. förmäler: Genom extra lägenhet bar Franska Regeringen erhållit de: pescher från Madrid af d. 20 dennes. Man war derstädes alltjemt utan underrättelser från J fanten D. Carlos, vd) bang anhängare få wäl fom hans motständare förundrade fig deröfwer, att intet mar nifest, intet högtidligt tillkännagifwande af hans afsigter blifwit synligt. Hufwudstaden war fullfom: lint (ugn; också bade hwarken i de sydliga provins serna efter i medelpunkten af Spanien några rörelser wisas sig. J Catalonien hade Carlisternes wan:z mäktiga injurrektionsföorsök ingen framgång. I Bar: celona, Terragona, Reus, Soulander och några andra städer hade autoriteterna af egen drift orga: niserat borgargarde till Regeringens förswar; Res gentinnan har godkånt denna atgärd. Rebellionen instrånker fig saledes äunu till de Biscayiska pros vinserna. Gen. Sarsfield bar erhållit order att be: gifwa sig dit med infanteriregementen, 6 kanoner och något kavalleri. Den 21 eller 22 dennes mäste han hafwa inträffat i Burgos, och, efter att hafwa forenat sig med Gen. Walls brigad, torde han icke försummat att angripa insurgenterne. H:r Cordova, Spansk Minister hos D. Miguel, är aterkallad och J. de Paris för d. 27 22 telegrafdepesch från Perpignan af d. 25 Ckt. för mäler, att en i trakten af Reus i Catalonien för: sokt rörelse ågonblickligen blifwit undertryckt af ett detaschement linjetruppar. — Ett privat bref från Bordcaux omtalar en obetydlig träffning emellan El Pastor och insurgenterne i närheten af Tolosa. FssFrån Paris förmäles d. 29 Ckt.: På börsen hette det i dag, att ett stort antal af de förnämsta familjerna i Spanien hade förklarat sig för D. Carlos, hwilket synes wara osannolikt; samt att Gen, Castannon hade skrifwit till Madrid, att der: left han icke snart erhåll understöd, såg ban fig twungen att innesluta fig i S. Sebastian, hwilket deremot torde kunna anses mera sannolikt. El Paster skall med 300 man hafwa slagit 1500 insurgenter. Enligt Gazette skall D. Carlos wara anfom: men till Torena, 15 lieues på denna sidan Bada: 2—2— — lar redan wara ankommen till Spanien. — En rino och de andra Carlisttste hoparne, d. 27 inryckt i Miranda och marscherat mot Vittoria och Bil: bao, dit man förmodade att han skulle ankomma den 28. Portugal. Till London woro d. 29 Okt. wigtiga under: rättelser ingångna från. Lisabon af den 20. Den Miguelitista armeen hade, på återtåget till Santa: rem, blifwit slagen på alla punkter. Det sades, att D. Miguel war ddd, och såsom fåkert beråtta: des, att han blifwit farligt sårad. Drottningens arme fullföljde fin seger; D. Miguels truppar skola till större delen wara skingrade och widare motstånd skall icke wara tänkbart. Trupparne i Torres Bes dras hade brutit upp, för art operera med de dfrige. J Lisabon herrskade den största tillfredsftål: lelse öfwer Migucliternes nederlag. Desertörer dit strömmade i stort antal. J Oporto war allt lugnt d. 22 Okt. Härwid måste man likwäl anmärka, att Times gör fig luftig öfwer ryktet, art D. Miguel skall wara ddd eller sårad, och skildrar öfwerhufwud, få wäl i fina resonnerande, fom Forrefpondens-ar: tiklar, Migueliternes återtåg såsom särdeles wäl utfördt; striden anser detta blad ingalunda såsom afgjord, men förwäntar deremot en mycket allwar: sam träffning wid Santarem. Tisdags-bladen (d. 29) äro uppfyllda med oms ständliga berättelser från Portugal. Courier förs mäler, att D. Miguel, på sitt återtåg, under twenne dagar förlorat 1000 man och gifwit alla fina få: rade, samt en stor del af sitt artilleri, till pris åt segerherrarne. Miliserne och de friwillige begafwo sig i stort antal till sina hemorter. D. Miguel skall, enligt privata bref, hafwa blifwit så rasande, då han såg sitt folk wika, att han huggit en soldat, som bringat honom denna elaka underrättelse, i ansigtet: äfwen upprepas, att han är swårt sårad, och — såsom mindre pålitligt — tillägges, att han är död af sina sår. Wid underrättelsernas afgång från Lisabon, trodde man, att Grefwe Saldanha d. 19 Okt. in: Alt NW tt fv . ÅN. 7 NUNieTl1r, LÄ