wa äterställda; ty Gencral Castannon, sem nu är stark nog att gå offensivt till wäga, har beordrat en kolonn trogna truppar mot Vergara och en ans nan mot Szpeitia, hwilket står i samband mid-ans natfandet af de från Madrid till Biscaya beordrade trupparne, för att bringa insurgenterne niellan twenne eldar. — Tidningen Indicateur för d. 22 Okt. berättade såsom säfkert, art trupparne från Madrid d. 18 inträfsat i Miranda, art wnjurgenter: ng, hwilka med twå kanoner woro uppsrallda wid Pancorbo, hade dragit sig tillbaka till Vittoria, att Drottningens truppar inryckt i denna stad, och att den största oro herrskade i Bilbao; men redan föl: jande dagen förklarade samma blad underrättelsen om de Kongl. trupparnes inryckande i Vittoria få fom förhastad. National berättar till och med, att en handelskurir från Madrid medfört den un: derrättelse till Paris, art Regeringenstruppar blif: wit tillbakakastade wid Miranda del Ebro, då de derstädes sökte flå fig igenom öfwer bryggan. Memorial bordelais befråftar, efter bref från Bayonne af d. 20 Ckt., Öfwerste Erasos flykt till Franska omrädet. Twå Carlistiske Alcader och en advokat hade såsom flyktingar blifwit fasttagne och öfwerförde till Bordeaux och Marskille. Till fiftnämnde ort har man äfwen afsändt Jntendenten Soto, som hade uppdrag att i Frankrike uppköpa wapen för Jnfanten D. Carlos. Ett lika öde tråf: fade fyra Franska officerare, hwaribland en Öfwerste af förra gardet, hwilka ämnade begifwa sig till Spanien, för att strida under den Carlistiska fanan: Från Tolosa berättas under d. 21 Okt., såsom officielt, följande: Gen. Sarsfield går i spetsen för 8000 man mot Miranda, med uttrycklig befallning af Regentinnan, att besätta Vittoria och att utan skonsamhet anwända all behöflig stränghet mot de upproriske. Brigadieren Lorenzo, som tillfångatog Santos Ladron, år utnämnd till Marifcal-descampo och Kommendant af Pamplona, samt Sarsfield till Vicekonung af Navarra. Drottningen har befallt att hennes tacksamhet skulle betygas provinsen Guipnscoa för def goda och trogna uppförande. Det år äfwen förordnadt, att intet bruk skall göras af Frank: rikes erbjudna hjelp utan H. M. Drottningens får: ftilda befallning. — Genom ett Drottningens dekret af d. 10 dennes äro alla, D. Carlos tillhöriga gods 0:0 DDDe madura. Castilien oroas af munken Merino. J Catalonien bewäpnar man de liberale och afwäpnar de f. d. rojalistiske friwillige. Wägen frän Bayonne till Vittoria har till följd af träffningen från To: losa till Mondragon, blifwit rensad. — En depesch från Perpignan af d. 24 dennes förmäler, att allt mar lugnt i Barcelona och Girona. Man bar erhållit tidningar från Madrid till d. 19 dennes. De omtala ingen Minifrerforåndring, men innchålla flera dekreter, hwaribland ett rörande indragning af. D. Carlos gods, samt ett flags mar nifest till beswarande af hang. — Man talar i dag på börsen om oroligheter i Tarragona och Girona. Portugal. Engelska tidningarne meddela nu om D. Pedros operationer ytterligare underrättelser från Lisabon af d. 11 och 12 Okt. Bland annat heter det: Den 10 befallte Kejsaren, att trupparne skulle i tre ans fallskolonner lemna linjerna, och efter 5 timmars träffning förlorade fienden alla fina pesitioner, jemte 9 kanoner af grof kaliber. Han började sitt återtåg på wägen till Lumiar.. Gen. Sakdanha angrep den högra flygeln på wägen till Bemfica och Tilheiras, och Hertigen af Tercecira den wenstra öfwer Alpuricira. D. Miguel flyktade ur palatset i Lumiar, med qwarlemnande af alla ckipager och allt det han borttagit från Patriarkal:palatfet och palatset i Ajus da, ja till och mgd hans toilett. Kejsaren gmware blef inom linjerna och de begge Marskalkarne bivuas kerade i de starka pofitioner, fienden innehaft. Den 12 Okt. hade D. Pedros truppar upp: nått Sete Cazas och hoppades dagen derpå kunna förena sig med 2000 man, hwilka under Bernardo de Sa hade uppryckt från Peniche. Det år omöjligt, att bestämdt uppgifwa fienz dens förlust; den uppskattas dot till mer ån 3000 man. Äfwen Pedroiternes år ganska betydlig, emetfan 5 till 600 man. Pedroiterne gjorde en mängd fångar och medtogo många desertörer. D. Miguel qwarlemnade alla sina sjuka och fårade på fiufbu: fen i ett högst uselt tillstånd; men D. Pedro bar dragit försorg om dem, och befallt de dödas be: grafning. Frankrike. H:r Barthelemys efterträdore, H:r Destigny, ball ana F PN HBerftickliaa Nemesis. ar.