om morgonen ryckte D. Pedro med en del af sina truppar i fält. Trupparne woro fördelade i tre kolonner, af hwilka Saldanha kommenderade den wenstra och Hertigen af Terccira den högra. De Miguelitiska piketposterna drogo sig tillbaka och en häftig eld börjades från husen, i hwilka Migueliterne hade förskansat sig; men så snart kastellerne öppnade fin eld emot dem, måste de uppgifwa fina förffans: ningar och draga fig tillbaka till Bemfica, Campoz Grande etc., hwarest de började anmwånda fitt fåltartilleri och derigenom hindrade Pedroiternes frame ryckande. En skarp eld underhölls ända till nat: tens inbrytande, skiftewis till Pedroiternes fördel; på wenstra sidan måäste de likwäl kl. 2 draga fig 15 Engelska mil tillbaka, i hwilken ställning de förblefwo tills kl. 4, hwarefter de framryckte widare. Tidigt på morgonen gjorde Belgiska bataljonerne ett anfall på en höjd wid Bemfica, od) intogo efter en ganska häftig träffning de fyra wäderqwarnar, fom derstädes äro belägna, men blefwo efter en timmes tid af öfwerlägsna stridskrafter åter fördrifna, hwar: wid de lemnade 25 fångar i sticket, men hwilka sedermera till större delen åter undkommo. Äfwen den Jrländska brigaden led en betydlig förlust; af 200 man blefwo 70 till 80 på platsen, men inga officerare. D. Miguels truppar höllo bättre stånd, än man wäntat, men måste likwäl draga fig till: baka, och lemna D. Pedro i besittning af Lumiar, hwarest hans truppar tillbragte natten, under det Migueliterne höllo sig 13 Engelska mil aflägsnade. Följande dagen föreföllo några skärmytslingar. På Migueliternes återtåg till Louros, försökte de twenne gånger göra halt på höjderna, men blefwo ständigt fördrifne. Pedroiterne följde dem i hälarne och fatz tade posto till wenster på en höjd. Försent insågo Migueliterne sitt misstag, och gjorde fl. 4 ett gan: ska eftertryckligt anfall, men blefwo tillbakakastade. Elden warade till solens nedgång, och Pedroiterne hade betydlig fördel, ehuru deras artilleri först sent anlände. D. Pedros stridskrafter wid detta tillfälle uppgåfwos wara 15,000 man; men han lider brist på rytteri. Som det synes, har han förgäfwes på: A. at6 ANNA man unftvor SKornmaArha No war, förmodligen för desclata wagarnes skull, ännu icke ankommen. — Om den ömsesidiga förlusten wet man ännu ingenting bestämdt: en berättelse i Lifabons Chronik uppgifwer Migueliternes till öfwer 1000 och de konstitutionelles till blott 100 man; men privata bref påstå, att de förstnämnde förlo: rat ända till 2 a 3000 man. Dä skonerten Pike afseglade, woro 700 fårade ankomna till Lisabon. På återtåget medtogo Migueliterne allt redbart; byarne äro förödde, och landtfolket tågade med. Den 11 strömmade en mängd af Lisabons inwånare ut, för att bese de af fienden öfwergifna förfranes ningarne. Den 22 skulle striden förnyas, och man hörde också werkligen kanondundret; men beråttelferna häröfwer äro ännu högst obestämda. Enligt Courier hade D. Miguel uppgifwit sin position i Louros och dragit fig widare till Santarem, hwareft han, med landtfolket på fin sida, torde ännu en längre tid funna förswara fig, såwida han ice kommer att sakna lifsmedel. Emellertid yttra de fleste Engelska tidningar, såwäl fom en mängd pri vata bref från Lisabon, den fasta öfwertygelse, att alla offensiva operationer å D. Miguels sida kunna anses såsom slutade, och att ett nytt inneslutande af hufwudstaden icke är tänkbart. Öfwer Madrid förljudes från Lisabon, att D. Miguel bereder sig till att afgå till de förenta nordamerikanska Staterne. H:r Andrada fe N:r 5 af detta blad) har nu uti en Engelsk tidning wederlagt ryktet, att han welat förmå D. Pedro att återwända till Brasilien och ånyo emottaga kronan. Spanien. Madrid d. 13 Okt. Man tror att en förän: dring i Ministären kommer att äga rum, få snart ledamöterne af Regeringsrådet hunnit ankomma. — Bourmont och några andra Fransyske office rare hålla karantän i Valencia de Alcantare. — Enligt en privat skrifwelse, skall Drottningen Regentinnan hafwa erkänt Donna Maria och af: brutit alla förbindelser med D. Miguel. Det år nu, enligt skrifwelser från Bayonne af d. 18 Okt., fatt utom allt twifwel, att Santos. Ladron d. 14 blifwit skjuten i citadellgrafwarne wid Mamulana Ondensfstund aarnisanens otåliahef twin