Jeg 40 , VV Utasom Directionen sjelf kontrollerar gradering och taxering, bör den äga att genom annan behörigen förordnad Landts mätare, låta kontrollera hela eller nägon del af förra Landtmätarens åtgärd, då den dertill anser fig finna anledning — allt på lånsökandens bekostnad. Rörande anmärkningen emot 3 H. anser man fig böra upplysa, att Kommitteen wäl ansett Dis rektionen äga rått nedsätta ett bewillningswärde, som anses för högt i förhållande till alla andra, men deremot har, för Jnrättningens säkerhet, Kom mitteen ansett olämpligt, att åt Direktionen lemna Öppet den rättigheten att höja sådane wärden, hwarigenom Direktionen ständigt skulle komma i förlägenhet wid de lika ständige insinuationer, som i dessa afscenden möjligen skulle komma att göras, ec) hwarigenom den stora solidite, fom Ynråttningen bör tillerkännas, lätteligen skulle förswagas. Endast på sätt jag nyss haft äran framställa, anser jag en förhöjning kunna äga rum. Anledningen till nedsättning är hemtad från de högst ojemna bewillningswärden, som äga rum. Det gifwes t. er. små egendomar, styckade från an: dra, som warit betalte öfwer höfwan. Dcssa frå i bewillningswärden efter sista köpesumman, utan att ägarne, enligt bewillningsförordningens medgifmande, hwarken förstätt att efter twenne ärs förlopp föka nedsättning, i förhållande till andra egendo: mars wärden, eller ens welat det, för att dels gif: wa större kredit år egendomen och dels wara för: behällen större brännerirättighet. Om så beskaffad egendom skulle par force säljas, så kunde fara wara att den ej uppgick till halfwa bewillningswärdet, ch derföre är nödigt, att Direktionen wid en sådan ger göra ändring, äfwen af det skäl, att låneråt: igheten, i jemnförelse till andra egendomar, wore rättwis. J afseende på 10 SG. anmnärkning, har man njett att ett utdrag från Landskontoret hör wara illförlitligare, än från de Häradsskrifwarckontor, warest ombyte af Häradsskrifware under de 10 rens förlopp ägt rum, och hwarest komplette taxes ingslängder för hela tiden kunna saknas. Från andskontoret bör deremot ingen felaktighet befa8, då Landskamreraren answarar för de utgifande betygen, ana ce och ordning i alla liqvider år derföre nödig, fån äl härföre, fom för den orubbliga fåfers bet och folidite, Jnrättningen bör tillerkännas. J anledning af anmärkningen emet 21 f. upp: lyses: att der torde anfes säsom gifwet, att upplåningarne börja få snart Föreningen hunnit fonftituera sig och träder i werksamhef — eller då, når sådane medel på bestämde grunder kunna åter utlånas. Emot 22 S. har anmärkaren orätt. En Fn: rättning af den beskaffenhet som denna, mäste ber handlas med all möjlig försigtighet och säkerher, om den skall bibehålla det odelade förtroende den bör tillegnas. Äfwen jag. anser ett kreditiv dfmwers flödigt för utgifwande af ett mindre belopp å vista sedlar; men för en större operation af detta slag, år det högst nödigt, om det och icke skulle behöfwa gagnas. Emot 24 S. anmärkes säsom orätt att taga straffränta för mer ån åtta dagars dröjsmål, heist då Jnrättningen ej förrän wid nåfta råntetermin betaler förfallen rånta, fom ej på beftåmda termi: nen utfordras, och då owillforligen år tillhands. 280 flyktigt päscende synes detra jä, men om ftraffranta ej bestämmes, skall mången uraktläta råntreinbetalningen under de bestämda 8 dagar, då Dir reftionen år förbunden wara tillsammans, och der: igenom undgå all räntebetalning förrän nästa termin eller trenne månader derefter — och då inga Penningetransaftioner få ske utan genom Dircktionen sjelf, fom derföre står i answar, få år äfwen nödigt, att de förfallne och i parad warande råntemedlen af fordringsägarne uppbåras hos Direktiv nen på de bestämde terminer den har fina fammans tråden. J annat fall skulle den Dircktion, som öndast of wälwilja åtager sig befattningen, wara förbunden att ständigt wara fillsammans eller tillhands för dylika försummade ränteliqvider. Rånteterminerne utwisa dessutom sjelfwa Jnrättningens uthändigande scdlar, och skylle den sig sjelf, fom ej är ackurat art i råttan tid infinna sig. Anmärkningen emot 3; 94. att inga andra åns nen få wid Bolagsstämman bebandlag, ån dem, fom en månad förut åro ingifne, bar mycken grund för sig; men om icke få wore bestämdt, så skulle alla säådane ämnen uppskjutas till föredragning å Bor lagsstämmedagen, och utan all beredning då blifwa bäde ofullständigt behandlade och olämpligt rejolvcrade. — Att under sorl och hundradetals olika mes ningar i hast fatta ett grundadt beslut, år ej alltid jä lätt, fom då det fan hinna att i Wanlig ordning beredas. — Likwäl skulle jag wilja föreslå, att om, som den wärde anmärkaren har anfört, något wigs tigt ämne ei skulle hinna 7 ort fFHA OO4 OY