— J Tuilleriecrne racer myccect röretse Å FED hölls åter Minister konselj, och straxt derpå hade Engelske Gesandten en sammankomst med Hertigen af. Broglie, som äfwen ssiär i ständig kommunikation med Grefwe Pozzo di Borgo. Man försäkrar ånyo, att intervention blifwit beslutad. Flera i Paris i garnisen liggende regementen skola med största frynds samhet afgå till Bearn, Öfwerstelojtnant Chame beulleron år utnämnd till Generalstabschef hos Ges neral Harispe, fom upp slår sitt högqwarter i Bay: onne; i lika egenskap skall Öfwerstelojtnant Mayrs Baldek stå under Gencral Castellane, som tager sitt högqwarter i Perpignan. — Ryktena, att objerva fionsarmcen skulle utgöra 100,000 man, åro emels lertid uppenbart öfwerdrifna. Spanien. ö Franska tidningen Messager berättar, att fuge net i Bilbao mäl war d. 3 Okt. äterstäldt, men blef följande dagen anyo stördt. Den 4, kl. 6 på aftonen, tågade munkarne ur flostret den h. Franz ciscus, fom år beläget uti byn Albia på andra ji dan floden, och med korset i hand ställde sig i fpet: sen för en afdelning K. friwilliga från denna by; de K. friwillige från Bilbao, Deusto och Begona slöto sig till dem och proflamerade Konung Carl V; de wille bemäktiga fig Gencral:deputerade Herrar Wagon och Zavala. (f. d. Chef för trosarmeen); men då dessa höllo fig undangömda, afkylde de sitt raseti på H:r Arrechaga, H:r Vagons swåger, byvil: fen blef mördad. Corregidoren Mota, en man full af mod och werksamhet, släpades i fängelse och bes lades med kedjor. Alla fruktade för fina lif och fin egendom, och diligencen från Bilbao till Bay: onne, fom medförde dessa underrättelser, hade ers hållit en säker effort af hufwudmannen för upproret, en f. d. lifgardist, hwilken för äldre förbrytelser i Madrid blifwit förwist från hufwudstaden. Carliz ster från trakten strömmade i mängd till staden, och bref förmäla, att man fan anse Carl V fåfom Konung, åtminstone i Biscaya. En kurir från Madrid har blifwit anhållen. J hela provinsen Biscaya år till följd af dess privilegier, det bewäpnade landrfolket organiseradt, hwilket torde utgöra 12 till 14,000 man. Man befarar, att alla desse lära taga D. Carlos parti, . (1:cg mgufuns från oraanilkurtn L. PVE IEEE 2792 rr? De upproriska byarne äro ganska stora, och Fran: cigcancersFlottret i Albia, fom gifwit signalen, räknar 167 munkar; i Bilbao finnas 7 munk: och 7 nånz FRE RA ERF FREI vv nekloster. För att göra fig ett begrepp om bety: denheten af en allmän rörelse under ledning af de andlige ordensbröderne, behöfwer man blott erinra fig, att år 1826 befunno sig 115,000 munkar i Spanien. Med desfa uppgifter öfwerensstämmer i but: mwuvfafen en berättelse i National. Man inhemtar deraf, att de Kongl. friwillige redan d. 3 Okt., tre timmar efter ankomsten af underrättelsen ont Ko nungens dåd, gripit fill wapen, höllos likwäl för denna gång inom skrankerna af Corregidoren; men då Franciscanerne tågade ur i massa och utbröto i ropet: Viva D. Carlos V! mueran los Negros! läto de friwillige icke mera styra fig; man ringde i stormklockan, alla hästar borttogos, embetsmännen bortjagades och de rysligaste excesser föröfwades. Journ. des Debats, som upprepar ofmwanftåz ende uppgifter, förmenar att skildringen blifwit nås got för dystert uppdragen, men filljtår likwäl, att oroligheterna i Bilbao förnyats d. 4 och att flera floster deri deltagit. Man tillägger likwäl, art sjelfwa staden Bilbao aldrig upphört att erkanna Drottz ningens autoritet, och att de från S. Sebastian ditsända truppar warit tillräckliga att upprätthålla densamma. Uppgiften om kommunikationens afbryz tande mellan Madrid och Frankrike anser detta ministeriella blad såsom alldeles ogrundad, utan att likwäl anföra något till understödjande af detta påstående. Uppgifterna. i Messager och National bekräftas af privata bref från Bayonne af d. 6 Okt. Man erfar af dessa, att Gen. Castanon, fom för befälet i S. Sebastian, med 1000 man och 2 kanoner d. 5 wat afgången till Bilbao, hwarest man hade utz ropat D. Carlos till Konung. Gucrillor genom ströfwade hela provinsen och förstorade sina skaror med alla dem, som woro hågade att följa truppen. Merdscenerna af år 1823 förnyades, och flera Chris stinos (Drottningens anhängare) bade redan blifwit mördade på öppen gata. Deligencen från Maz drid, fom wäntades till Bayonne d. 6 kl. 2 e. m., mar ff ( ånnu icke ankommen; äfwen brefposten