icke jordwärde, utan bewillningens siffra. Denna kan brukas såsom grund för inträde i Föreningen, men endast provisoriskt, till dess Jnrättningen, som i fin gäng harmed fortskyndas, wore i stand, att på riktiga, förr upprepade, grunder få mwårderins gorne justerade. Jag aberopar, såsom exempel för örimligheten af bewillningswårderingars siffra, of: wertygelsen hos en wördnadswärd ledamot i Kom mittcen, som man wet har en frälse egendom, wäl uppbrufad na, till afkasining af 71000 efter 1200 tunnor fåd årligen; men bewillningswärdet å denz— na egendom står qwar från dep ouppodlade usla belägenhet och lår göra cirka 2000 Å:dor. Forhål: landet är sådant öfwerallt. Will man bygga på sädana grunder?? J sista momentet of denna I. synes man bhaf: wa stadnat wid den råtta fars, act ej industriwerk, utan joro (Tott, stall belånas. Man hyllar således hår den råtta ide, art derär denna jord, som skall uppskattas, och icke en redan gifwen arbiträr siffra. Då man i 1 . säger, att lånegrunden är hems tad från medium af 10 års bewillningswärde, så bör ju detta, och icke blott sista årets wärde, dos kumenteras wid teckning till deltagande i Föreninz gen? Med fägnad har man dock af det i denna I. giorda föreläggande, welat utleta den hemliga tanke, att Pröfningskommitteens wärde anses blott såsom ert provisionelt regututiv för rättigheten att teckna. Aadra momentet förbehåller åt Föreningen en utwäg, , fom blir en orättwisa, om den ej reciproceras för låntagare få, att: denne likasäwäl har rättighet att bewisa fin egendoms högre wärde, som Jnrättningen förbehåller fig att wisa en egen: dom wara för högt uppskartad. J båda fallen äro ju de, säsom norm antagna taxeringswärdena, full: kastade? Hwarföre fästa wid dem en större auto: rit, ån dd werkligen förtjena, nemligen; att?blott för dgonblidet wara en ingressiv norm? 4: 5, sista momentet. Anmärkaren bar wisserligen instuderat sig till rätta förständet af denna period. Men man tror, att der wore wäl, om en annan redaktion gafs der: åt, så klar, att den fom ej will eller möjligt ej Ean iprlulsra depå, fattade def grundide wid för: fra gåomläsningen, ty den är af särdeles betydenhet. T.. 10, 2 momentet. . Swarföre Landskontorets bewis om tareringgärdet? Det kostar mera, år beswärligare för mången att skaffa, ån ifrån Häradsskrifwaren, fom or i orten, och hwars extrakt bör ha nog få mycnehandlingarne, efter föregången bewislig uppsägelse, wid förfallodagen äro för Dircktionen tillgånglige Åsyftar detta, att ctt lån, fom önskas dfmerflut: tadt, bör wara uppsagt, få bör detta uttryckas med ordet Fapitalet och ej handlingarne; men all upps sägelse år öfwerflödig, om förre låntagaren tillåter inlösen af Foreningen. Å. 15, 2 momentet. Straffränta fan wäl utur en wiss synpunkt wara billig, men är kanske alltför sträng, då man jemte den förordnat, att 3:ne månaders dröjsmål med räntan oäterkalleligen werkar heta: tänceråttigs hetens förlust. Skall då denna äfwen inträffa, om någon inom dessa 3:ne månader med posten injåns der sin afgift, men posten genom något oförutsedt, men bewisligt hinder, icke å rätt dag framför den? Å. 20: Månne till onödig widlyftighets undwikande, det icke wore nog, att i de wid årens början till Domsagorne afgående förteckningar, endast utsattes de i Föreningen inträdde eller derifrån afgångne fastigheter? .21. Man omnämner icke hår, när början skall gås ras att upptaga lån. Måhända gjorde man wäl att dermed begynna få snart Foreningen Fonftituerat jig? . 22. i Jfrån sista momentet torde orden i händelse kreditiv erhålles? funna utgå. Det kan lika ofra wara skadligt, att orätt misstro, och således ci bruka fin kraft, fom att till den hysa en dfwWer: drifwen tillit. Båda — äro oförsigtigheter. i 4 S. 24. Cista momentet innehåller en uppenbar oråtte wisa. Den fond, som tager straffränta för mer ån 8 dagars dröjsmål med inbetalning, bör wara beredd, art åt fordringsägaren af ränta, betala dem når den fordras efter förfallotiden. Annars gör nian en quasi-sequester, ett jernbref på fin: egen skuld. 2 Kap., F. 37. De föregående reglementariske F. tyckas lemna intet öfrigt att önsta, hwarken till det wäl beråks nåde innehållet; eller klarheten i redaktionen; men i 37 S framställes en månads anmälningstid före Bolagsstämma, för alla förflag till ändringar i reglementet; Detta torde fönrna blifwa skadligt nås gon gång, om till exempel under Bolagsstämmans diskussioner och förhallandernas granskning en nyt tig utwäg upptäckes till en af omständigheter möj ligen förberedd förbättring. Skall då den blott få inses, men ej yrkas eller werkställas, utan bör den