tiluminerad. Den 23 wisade pvon P4 på Lt octpdttgaste gatorna och besökte linjerna, samt war äfwen närwarande wid en allmän mönsiring öfwer hennes stridskrafter, hwilka genom wårfningar och desertion stola hafwa äkat sig till 25 a 30,000 man. Ännu wigtigare år underrättelsen, att Bourmont och de öfriga Franska officcrarne i D. Miguels arme, 150 till antalet, tagit afsked; detta förhållande uppgif: wes såsom fullkomligt tillförlitligt. D. Miguels truppar hade dragit fig 3 kegoas tillbaka från fra: den; hwilken nu år få wäl befästad, att 50,000 man icke stulle wara tillräcklige att intaga den. Enligt ett privat bref skall Bourmont, jemte flera Franska officerare, hafwa inskeppat fig på ctr En: gelstt krigsskepp; men denna uppgift är ganska osannolik. J Cporto war allt lugnt. — Så låta uppgifterne i Engelska tidningen the Courier för d. 2 Ckt., hwartill äfwen lifegas utdrag ur Portugi: siska blad. Dessa innchalla omständliga berättelser om Drottningens och Hertiginnans af Braganza intåg, hwaraf inhemtas, att Lord W. Russell så wäl som Franske Gesandten först nu i bchörig form öfwerlemnat sina kreditiver. — J en ny upplaga af samma dag berättar the Courier, att en af Miguclikerne efter den 14 företagen reckog: noscering äfwentedes uisslyckats. Han upprepar, att Bourmont, Clouet och alla öfrige Franska officerare ämnade aflägsna fig från Miguclitiska lägret. Amiral Parker hade afsändt en båt till Sacawem, for att afhemta Baron Clomat och några andra officerare; men dessa hade föredragit att åtfolja Bourmont, Larechejaquclin m. fl. till Spanien, Generalstaben skulle inom få dagar följa efter. Till d. 24 Sept. hade D. Miguel ånnu icke bildat nå gon ny stab; men han skall hafwa uppdragit hög: sta befälet öfwer fin hår åt en Öfwerste Macdonald, . fom stått i Spansk tjenst och under vafhångighets: Friget tjent i Engelska armcen. Till Lisabon anz kommo defertdrer i stor mängd, fåwål officerare, fom manskap, samt embetsmän. En af dem, chefen för D. Miguels boktryckeri, berättade, att det för: sta missnöje war rådande i hans arme, isynnerhet bland linjetrupparne. D. Carlos och Jnfantinnorne befunno fig i Tomar. — Bernardo de Sa, förut Buverndr i Cporto, nu i Peniche, har gjort ett utfall och slagit Migueliterne wid Obidos. 500 222 en OM 2. A JvtACCT J7II1I MHAHaAA drrscarur LIL Täuvon. 5 AlemsTejo war allt moget till uppror, hwilket blott hindrades af garnisonerna i Evora och Elvas. D. 21 Sept. blefwo 37,000 rationer utdelade bland trupparne; 20,000 gewär förwäntades, efter hwilkas ankomst Grefwe Saldanha, som af Drottningen blifwit utnämnd till Fältmarskalk, ämnar angripa fienden på öppna fältet. De konstitutionelle trupparne bilda fig med mycken hastighet, och i tråffningen d. 14 slogos Lisabons inwånare sasom gamla soldater. — The Courier för d. 3 Okt. inachaller ett privat bref från Lisabon af d. 24 Sept., hwari Oct beter, att 5 till 60C0 man Miguelitiska gucz rillor tagat hem, och att de Franska officerarne afrest, emedan de icke kunde förlikas med de Portugisiske. D. 24 Sept. afsändes 2000 man infantceri och 400 man kavalleri öfwer Tajo, för att hålla de talrifa gucrillorna i Mem-Tejo i tygeln. konstitutionelle besatte Setubal och marscherade mot Santarem. Bourmonts och hans officcrares afresa till Spanien förklaras på det fått, att han, i hånz delse af Konung Ferdinands did, ämnar ställa sig i spetsen för derwarande Carlister. En af hans söner bode qwarblifwit hos D. Miguel. — Ängfarz tyget Lord of the Jsles war förklaradt för god pris. — Man förwäntade ett nytt anfall Michaekisdager d. 29 Sept. — D. Miguel tillbringar nästan hela sin tid på jagt, och besöker dagligen en höjd nära Ajuda, för att taga staden och Tajo i dgonfigte. De Andrada afgår med ångfartyget Afrikan från Lisabon, mycket förbittrad deröfwer, att hans före flag hos Kejfaren (att förmå honom återwända till Brasilicn) icke welat lyckas. Kejsaren swarade: NRes dan i Maj månad befallte jag, att regeringen i Rio och mina wänner derstädes skulle underrättas, att jag aldrig mera ämnade emottaga, hwarken Brasiliens eller någon annan krona; jag har för alltid resignerat och önskar blott att se min son D. Pedro II:s fhron befåftad. lr Enligt några öfwerlöpares berättelser hade Bourmont efter affåren d. 14 såtit hålla krigsrätt öfwer den för öfrigt mycket aktade General Lemos, emedan han i otid retirerat; han blef dömd och — afrättad. Alla stämma deri öfwerens, att Bours: mont bittert beklagat, att han ide kunde förmå ÄUUUUAA Att attafera en Falanne. och utan ett