synas wara alldeles fulländade, och man anser dem wara fullkomligt ointagliga för hwarje makt, som Migueliterne möjligen kunna uppställa deremot. — Det berättas, att deras regemente Lamego, omkring 600 man starkt, wägrat att deltaga i anfallet den 14, hwarefter det erhöll befallning att gå hem, hwilken manskapet bercdwilligt efterkom, men blef snart efterstickadt af ett detaschement, för att föras tillbaka. Manskapet satte sig deremot, och många menniskor stola derwid tillsatt lifwet. Enligt säfra berättelser hafwa tivå fonftitutionella krigsskepp d. 16 Sept. anhällit och i Tajo uppbringat angfartyget Lord of the Jsles, hwilket hade 27 Fransyska officerare för Bourmont, jemte många wapen och krigsförräder ombord, äfwensom en stonert med dylif laddning; dock woro dessa far: tyg, hwilka förmodligen förde Engelsk flagga, ännu icke förflarade för goda priser. Spanien. Madrid d. 19 Sept. J händelse Choleran skulle närma sig Madrid, stall, enligt berättelse, regeringen jemte domstolarne och en del af garnijonen aflägsnas härifran; men detta wore en stor olycka för hufwudstaden, om den på detta sätt blef: we åt fig sjelf öfwerlemnad, och inwånarne torde snart fe fig blottställde för enahanda excesfer, fom förefallit i Sevilla, förnämligust i def förstad Tri ana. — Enligt senaste underrättelser från Sevilla dogo i förstaden dagligen öfwerhufwud 113 menni: skor. Plundring och mord hörde till ordningen för dagen. Så snart sjukdomen utbröt bland det lägre folket derstädes, spärrades all gemenskap med för: staden, och de olycklige menniskorna, som woro utan läkare och utan sjukhus, försökte i sin förtwiflan att intränga i staden; men hår blefwo de med ba: jonetten tillbakadrifne och kanoner laddade med kartescher riktades emot dem. Blott några läkare bewiljades dem, och då dessa icke wille wåga sig dit, måste de med wåld ditföras. Detta allt oaktadt, bar Choleran fpridt fig äfwen till sjelfwa staden. TDusskland. Ä Hertiginnan af Berry skall wara från Benez dig ankommen till Triest. Turkicet. Kenstantinopel d. 10 Sept. Den 30 Aug. utbröt härstädes en fruktanswärd eldswåda, som rasade från Fl. 2 e. m. till fl. 9 påföljande mor: gon, samt lade öfwer 6000 bus och köpmansbodar, jemte flera moskcer i aska. Elden hade redan tagit fin riktning mot den stora Bazaren, då winden lyckligtwis wände fig och dref lågorna åt den mots fatta sidan, eljeft hade troligen en tre gånger större skada inträffat. Efter all sannolikhet war elden anlagd. — Bland de regulicra trupparne bar, till följd af en reducering utaf deras sold från 20 till 15 piaster, en fruktanswärd upprorisk anda wisat sig, hwilken blott genom soldens återställande till det wanliga beloppet kunde stillas. Sedan dess har lugnet blifwit nagorlunda aterstäldt, och) morde brandsförsöken mera sällsynta, hwartill regeringens ätstilliga säferhetsätgärder hufwudsakligen lidragit. Men den allmänna jäsningen, widrigheten mot och missnöjet med regeringen hafwa likwäl ännu icke på något sätt blifwit besegrade. Orsaken härtill ligger säkert blott uti de krigsolyckor, som sedan 13 år träffat Sultanen, och som bringat Turkiet på en få låg ståndpunkt i de Europciska makternes rangordning. Med eller utan skäl kastar man hela stulden till denna olycka på Sultanen. — Den 8 dennes anträdde Sultanen en resa till Nikomedicn, gJemlit och sannolikt äfwen till Brussa. Ändamålet härmed är obekant. Engelska tidningar berätta, rörande branden i Konstantinopel, att nåra en fjerdedel af denna buf: wudstad derwid blifwit lagd aska, och att lågorna spridde fig öfwer en sträcka af tre Engelska mil. Mexico. Enligt berättelser från Merico af d. 7 Aug., hade ett starkt monarkiskt parti derstädes bildat sig, och många förmodade, att Presidenten Santa-Una ämnade snart låta utropa fig till Kejsare. —— (DE