Strödda Underrättelser. Stormen d. 30 Augusti. Utländska tidningarne omtala flera olyckor som timat på Franska kusten denna dag. Om Ampphitrite, Kapten Hunter, läser stötte ofwannämnde skepp på grund nåra Boulogne, Det hade 125 qwinspersoner och några barn oms bord, och war bestämdt till Botany-Bay. Hjelp anlände hastigt, men Kaptenen wägrade på det mest positiva fått att emottaga den; med en pistol i hwardera hand skall han hafwa hotat att stjuta den, som wägade komma ombord. Hans enwishet förmodas hafwa grundat sig på hoppet, att skeppet skulle blifwa flott wid flodens återkomst. Läkaren dem och fusten icke borde tillätas. Kaptenen säges bafwa warit omkring 25 år gammal, och olyckan tillskrifwes hans oerfarenhet; han lärer icke insett omöjligheten att blifwa flott ur sandbädden. En mängd menniskor, fom samlats på stället, omgäfwo skeppet länge, och hwarje person på detsamma hade kunnat blifwa räddad. Om skeppet, lättadt från sin last, sedan uthärdat stormen och genom flodens mellanfomst hunnit öfwer sandbanken, kunde alla hafwa åter gått ombord. Kaptenens och Läkarens öfwerdåd är derföre oförswarligt. Då flodens tid inträdde, war icke wattnet högt nog för att lyfta skeppet ur dess bädd. Stormens häftighet fortfor, och de ombord befintliges fara kunde ice långre döljas. Qwinnorna rusade ut från den plats, der de woro instängde, och siörre delen samlades uti kajuten. Jnemot kl. 10 på aftonen bröto wågorna genom bakstammen och bortförde på ett ögonblick hwarenda en; fom: war i kajuten. Jnom få minus ter war hela skeppet i kras och af 154 personer ombord kommo endast 3 i land, af hwitka en dog ågra timmar derefter. Kaptenen, som tillika med af de öfwerlefwande höll sig fast wid en planka, cktes från densamma af wågorna; ehuru han amm ett stycke, omkom han likwäl slutligen. — Lå: aren och hans fru: begrofwos i wågorna. Följande sorgonen såg man 65 lif uppkastade på stranden, om war betäckt med spillror af wrabet. Många: man följande: Tidigt på eftermiddagen d. 30 Aug. ombord, åt hwars wård Styrelsen anförtrott qmwins norna, påstod äfwen, att kommunikationen mellan råttas om händelsen; men så snart han fick weta den, styndade han, ehuru försent, till stället. Under sista stormen, fom härjade nästan alla Europas kuster, förolyckades flera skepp i Finska wiken. Bland andra förliste Ryska krigsskeppet Arcis af Så kononer helt och hållet wid Swenska kusten. Manskapet blef dock räddadt. Enligt officiella underrättelser från Saratow har en fruktanswärd storm der i trakten kostat 50 menniskor lifwet. Dessutom omkommo der wid 8,406 hästar, 2,888 fäkreatur, 2,286 får och) swin. C— —— Till författaren af artikeln i Å:t 67 af Nvare Helsingborgs Posten om utweckling af frågan om wår Konstitutions perfiktibilitet. (Jusändt.) En principforskande mönstring öfwer wår Konstitution war i detta blad owäntad, men dess mera: wälkommen, då man crindrar fig att fmår städerna, ännu i wår tid, i fina politiska fannftöperier mest omfatta personligheteroch lokalkonsiderationer. Kölden för det hela wisar sig bäst i deras Riksdagsmannawal. De wälja ofta ide, och då de wälja, blir det oftast på Vorgmästare och Rådmän, hwilka, om äfwen med perfonlig ffictlighet utrustade, dock förnuftsenligt böra uteslutås blott i följo af sina embetsbefattningar. Detta beror af städerna att sjelfwe inse och afhjelpa. Ett stort Konf derigenom godtgöra; titutionsfel skulle de men det fordras många omwägar att, enligt forne stitutionella och öfwertygelsens former, ändrå Riddarhusets ärftliga och Presterskapets utnämnda Hierarki, att förenad med Borgerskapets walbara, bilda ett non sens af nationalrepresentation. Ståderna för sin del äro till afhjelpande af det onda mera suveräna än alla de öfrige, och behöfwa bwars ken Kongl: sanktion eller Stånders beslut att. afwisa en brist, som gifwit lidande åt dem och det allmänna. Man mindes detta då man läste den wackra artikeln om wår Konstitutions perfeFtibilitet, och kan i anledning deraf icke underlata act tacka författaren: för ett stycke, som i skön, ordnad drågt framställer sanning. med hållning, yttrad med sans, kraft, wärdighet, sakkännedom, och der inga luftseglingar swäfwa i obekanta regioner, inga fatfomortales göra häpnad, och ingen. annan sak ån den som sysselsatt själens allwar under författans et, borttager intrycken, utan blott förenar dem i den punkt att önska, att ofta öfwer wigtiga fom hällsämnen se utkast eller afhandlingar från: eh förmåga, hwilken har — då hon. will gagna dem TT så utmärkte hjelpmedel, fom en sällsynt qwickhet i förenings med. werfligen owanlig lärdom och en wiss dinn, spekulationsförmåga. Nyttjas detta allt