behagat Gud att förläna Hennes Allertrognaste Maj:ts eskader en stor ärorik seger öfwer fienden, hwilken jag anträffade om morgonen d. 2 dennes wid Cap S:t Vincent, sedan min eskader aftonen förut lemnat wiken wid Lagos. Fiendens eskader bestod af 2 linjeskepp, 2 fregatter, 3 korvetter, 2 briggar och 1 schebeck; min eskader af 3 fregatter, 4 korvett, 4 brigg och en liten skonert. Jag fric: Pade genast Villaflor efter ångfartygen i Lagos, hwilka om aftonen förenade fig med mig. Den 3 och 4 git sjön för högt, d. 5 på f. m. war winds stilla; ångfartygen wägrade bitråda och isynnerhet machinmästarne fordrade först hwardera 2000 P. St., men förmåddes slutligen till medwerkan. Wid angreppet på den fiendtliga eskadera oppnade denna en fruktanswärd eld, med undantag af D. Joao, hwars kanoner icke kunde aflossas. Genom häftig strid och äntring eröfrades slutligen: Rainha af 80 kanoner (850 man), D. Joao VI af 72 k. (850 man), Princeza Real af 56 k. (640 man), Freitas af 48 k. (580 man), samt forvetten Princcza af 24 kanoner (320 man). Den Pedroitiska eskadern led likaledes mycket; Kaptenerne Goblet och George, samt Löjtnant Wooldridge föllo, och omkring 20 officerare blefwo mer och mindre sårade; 20 man stupade och 60 sårades. — Landtarmecn gjorde åf: wen framsteg i Alemtejo. — Regentskapet har i Drottning Donna Marias namn beflutat en effektif blockad af Lisabons hamn och alla andra hamnar i Portugal, hwarest hennes autoritet icke blifwit införd och erkänd. (B. H.) Konstantinopel d. 20 Juni. Ryska trups parne fortsätta med werksamhet sina förberedelser till inskeppning. Jnnan kort torde de alla lemna oss; dock skola några officerare af Generalstaben och Cadres (stammar) af Geni: oc Sappör-forpferna qwarblifwa, dels för att upptaga trakten hårom: kring, och dels för att leda allehanda anstalter till landets förswar. Sultanen will helt och hållet dfs werlemna detta wigtiga ärende åt Ryska officerare; ella hittills i Portens tjenst warande Franska mi litärer skola afskedas. Amiral Roussin synes wara mycket förtretad öfwer dessa åtgärder; han anser Marton Mara förblindad, Så bon få öfwerlemnat wer sanktioneras ar Kejsar Nikolaus, för att träda i werksamhet. Denna konvention utgör ett slags defenfif: och offenfifzafliang, fom försäkrar om ett omsesidigt bistånd i händelse af ett yttre angrepp, samt äfwen utlofwar hjelp på föregången begäran wid inre oroligheter. Man förwäntar med snaraste denna öfwerenskommelses ratificerande från St Pe: tersburg, och hyser numera ite minsta fruktan för Mebemed-Alis och hang sons möjliga planer för framtiden, Oaktadt Amiral Roussin alltjemt fmids rar fig att återwinna ett större inflytande på Por ten, synes han dock wara noga underrättad om innehållet af nämnde akt, då han skickade en kurir till Paris, under det synbart eljest ingenting före: fallit, fom gjorde en kurirs afsändande nödigt. — Ybrahbim-Pafcha fortsätter fin återmarsch utan afbrott och skall snart hafwa fulländadt denfomma. Han har wunnit hwad han önskade, och lår täll en början föga bekymra sig om de förbindelser, hwilka Porten nu ämnar ingå. Men derföre lär han icke förblifwa owerksam, ty liksom dessa för: bindelser antagit en bestämdare karakter och han tror att de blifwa werkligen ofördelaktiga för Egyptens intressen, få torde han söka öfwertala fin fas der att träda i närmare förbindelse med en af de större sjömakterna och sålunda förskaffa fig botys vande allierade. Mehemed-Ati hade hittills wisat obenägenhet för hwarje fördragsenligt afslutad aflians. Han sökte alltid att genom materiella fördes lar draga en eller annan makt til sig. De han: delsfördelar, hwilka Fransmännen funno i Alerans dria gjorde dem till Mehemed-Alis naturliga bundsförwandter och denne skulle utom Amiral Roussins stora misstag säkert hafwa bewiljat dem ännu större förmåncr; men nu tycks ban hysa misstrocnde till den Fransyska politiken, bwarföre han wisar sig mindre förekommande mot Fransmännen och torde framdeles sluta sig mera till England. Amiral Roussin har ägt den talang, att på en gång stöta fig med Sultan och Mehemed-Ali och derigenom blottställa fin nacione intressen, fåmwål i Konftan: tinopel fom i Alexandria. General Guilleminot, som under långt swårare konjunkturer befann sig