C1UU 1 tb MYE Ve Bn PV EVibulle gariket Algarve ligger helt nåra Cabo S:ta Maria. Denna punkt år få längt aflägsen från Lisabon och skädeplatsen för militäroperationerna, att man ej fån antaga, att expeditionen friwilligt dit afgått. — Londonska tidhingen Sun berättar att Jnfanten D. Carlos antagit hefäl i D. Miguels armee. — Man skrifwer från Neapel, att Grefwinnan Lucchesi Pallis swärfader, Fursten af Campofranco, i Palermo träffat fora anstaltex til hennes emot: tagande, men om hennes gemål wet man alldeles icke hwart han tagit wägen. (GB. H.) — — J N:r 45 af Dagligt Allehanda i Stockbolm bar undertecknad infört en Afhandling om husbes hofsbräningens olyckliga följder, och fom detta åme ne förtjenar en allmännare uppmärksamhet, , fårdes les i Skåne, der wedbristen alltjemt tilltager just genom brännwinsbränningen; få torde det icke wara utan ändamål, att meddela läsarne af Helfingborgsposten ett utdrag af de åsigter, som mera full: ständigt utwecklas i Stockholmska tidningsbladet. Det wisas i nämnde blad: 1:o Att husbehofebränningen år förderfligare åm sjelfwa Eronobrån: nerierna woro under Kon. Gustaf 1II:s regering. 2:o Hwilka de motiver warit, som wållat busbe: hofsbränniagens uppkomst och tillwext, neml. a) den statsekonomiska maximen, att genom dfwerflytt: ningen af Kronans rått på Nationen fylla wissa statsbehof, utan afsecnde på den skada, fom derigenom. tillfogades Nationens men b) och hbufwudsakligen wederbörandes afsigt att hafwa i bakhåll ett medel, hwarigenom Bondeständet kunde styras efter behag wid alla Riksdagar. 3:o Hwilka de medel äro, hwarigenom hus: behofsbränningen kan blifwa alldeles tillintetgjord, utan att i financielt och ekonomiskt afseende skada landet och tynga på handelswågen, samt huru drycs kenskapslasten skall, om icke alldeles, utrotas, dock i betydlig och alltjemt aftagande grad förminskas. For detta ändamål anmåärkes, att nyctterhets: föreningarne blifwit inrättade. De äro, beter det, ett wärdigt efterdöme, men de winna likwäl but: skap just inom de klasser, der de minst behöfwas: bland allmogen deremot blifwa de utan werkan, emedan allmogen ej hunnit higre grad af civilifas ma fylleriet endast ningens förswarare hafwa orätt i hår: menigbeten ledes af lagarna och icke af fe derna; men civiliserade menniffor mera af sederna, än af lagarna. ; : Det Wifod att dryckenskapslasten ej utrotas genom att framdraga drinkarne inför werldslig domstol; orsakerna motiveras. Ytterligare, att Presterskapet ej fan förekom i genom råd och förmaningar; utan det behöfwes att upplifwa kyrkotukten, sådan den fanns i Kristendomens första tider; det mindre bannet bör nemligen anwändas för särskilta fall af fylleri; men det större bannet för en frambårdans de dryckenszkapslast, fom ej låter fig råtta. Det wisas äfwen, att allmogens dryckenskap skulle aftaga, om busbehofsbränningen blef förmands lad till ett näringsfång i stad, dock med råttigbet för säteriägare och större hemmansbrukare att drifz wa rörelsen med större pannor; emedan i sådant fall mindre spannmål och brånfle spilles, ån då hwar Bonde bränner. Når dessutom Prestståndet wid Riksdag voterade för allmogens uteslutande från rättigheten att bränna, emedan allmogen mifbrukat rättigheten till sitt eget förderf, och når Adelsståndet och Borgaren förena fig för gemens samt intresse mot Bondeståndet, få betwingas ett ständ af tre; såsom Adelsständet betwingades wid 1683 års Riksdag, dock med den stora skillnad, att då wanns ett brottsligt, men nu ett rifegags neligt ändamål. Man. bör, beter det, fråntaga allmogen rättigheten att bränna brännwin, såsom man fråntager barnen förgift, eld, bila och krut. 4:o Det utwecklas äfwen, att busbakofebrånsitt påstående, att åkerbruket underhjelpes derigenom; det utmed las twärtom, att skogar och torfmåssar utödas med otrolig hastighet, samt art boskapsafweln ej mindre degenerar genom dranken, än menniskoracen genom brännwinssupandet: oberäknadt att potatesodlingen minskar sädesproduktionen och höhöstnaden, samt att hälften af alla eldswådor i landet fom: ma från bränneriet, helst hos allmogen, der det finz ned under samma tak med Bondens fluga. 5:0. Wisas, att når städerna uppmuntras ge nom rätti bt att bränna i allmogens ställe, få befordras äfwen landtmannens wälmåga derigenom, ty när stadsboen kan köpa, hwad bonden har att afsätta, kan äfwen bonden köpa, hwad stadsboen har att sälja; detta wexelförhållande befordrar ett inbördes wälstånd; men hittills har en allmän ftag: narion wållat den hemsöker landet. 6:o Slutligen wisas, att, som förf. endast kan mötas af ett enda skäl, som har sken af sanningl, fattigdom och förlägenhet, som