dom, som icke kan bringas med i allmänna rörelsen vd) omsättas på woerldsmessan, utan att rubbas i fin naturliga funktion af produktiv nåting, och utan ägarens förfång. J motsats med ett extrapagerande Pre: dit: och fondsystem, fom, i den abstrakta, man kunde fåga fantastiska, form det hår och der, At: minftone i teorien antager, skulle göra nationalfre: diten och) def representant beroende af politiska ins triger och cpinionens windkast, oc lägga Europa i händerna på en aristokrati af förslagna bankirer, mäste ett sådant mera omfattande realisationssystem utan twifwel med tiden utbilda sig, om handel och näringar skola blifwa något annat än ett äfwentyr. Jdeen att förwandla förskrifningar af fast egen: dom i ofsentliga och räntebärande papper, och får lunda sätta ett kapital i rörelse, fom, grundadt på det solidaste menniskan äger, den produktiva jorden och bergsafkastningen, under ledning och garanti af wederhäftiga bolag, samt derjemte ackrediteradt ges nom tjenlig amortisatior, synes i alla afseenden egnad att blifwa en regulativ hållpunkt ite bloct mot kursens utswäfningar, utan äfwen mot alla de olägenheter, som äro följder af ett alltför inskränkt rörelsekapital. Men sådana werkningar af bypotck: banker äro aflägsnare och kunna förutses, men swärligen beräknas. Äfwen de hypotekinrättningar wi lärt känna utomlands, hafwa ännu icke det oms fång och inre samband, som kunde framkalla dessa ingripande resultater, ehuru deras wålgörande inz flytande på särskilta landskaper år allmänt erkändt. (Till ert sådant beta stater omfattande system fån: na wi blott ett förslag, Grefwe Buquoys ryktbara Vorschlag, wie in jedem Staate ein auf ächten Nationaleredit fundirtes Geld ge: schaffen werden könne.) Hos oss, såwäl som i de länder, der de redan existera, är ideen snarare framkallad af de närmaste brister i det gångbara myntet och dermed sammanhängande oredor i inre rörelsen. Med ett mynt sådant som det Swenfka, är det underligt nog, att försöket uteblifwit ända hittills; ty ideen har långe warit känd, och något annat hufwudsakligt binder för utförandet, ån bris stande associationsanda, känna wi icke. Då den nå äter blifwit wäckt, och saken mesd werksamt nit omfattad af landets twenne wäsendtligaste nårins AA. 2. me FF des a NM a 2 A an. 70 AccG Åh am Mas L-5 Juli ), för att öfwerlägga om möjligheten af en sadan förening för provinsen, år således en under rättelje, som i hög grad förtjenar medborgares uppmärksamhet, och då wi förmoda, att de fleste af provinsens jordägare dels sjelfwe funnit nödmån: digheten, för jordbrukets förkofran, af en mera stadgad penningekredit, dets af Den nåmnda ffrifö ten öfwertygat fig om wigten och åndamåldenlige heten af sädana inrättningar, få funna wi ide twifla, att de, få mangrannt fom möjligt, skola begagna tillfället att få en fråga förberedd och diskuterad, som kanske skall göra epok i Skånska ekonomien i allmänhet och jordbruket i synnerhet; ty äfwen dem, som icke insett förslagets gagn eller werkställbarhet, skall det säkert icke undfalla, att en ekonomist fråga af detta innehåll, och få ofta framställd, äfwen inom fäderneslandet, måste wara något mer än ett politiskt hugskott, och förtjena att närmare upplysas. (Ur Skånska Posten.) ) Detta sammanträde hålles å Rådhussalen hår iHels singborg nämnde dag kl. 11 f. m. Red. Anm, Strödda underrättelser. Fårens ålder fam inhemtas genom att man undersöker deras tänder. De äro åtta till antalet och alla första året ganska små. Andra året fällas de twå medlersta, fom ersättas genom twå nya, hwil: ka lätt skiljas frän de andra genom deras storlek. Tredje äret fällas åter två små tänder, hwarefter större wera i stället; få art fåret nu har fyra stora tänder midt utt munnen och twå petsiga på hwar sida. Fjerde året har det fer stora fänder, och blott twå små återstå Mid ändan af hwarje tand: rad. Dessa twå sista tänder förloras under femte året, då alla tänderna äro stora. Sjette året börja de att nötas och under sjunde året, stundom äfwen tidigare, börja somlige af fårens tänder att falla ut, bräckas eller taga skada. Drinkares answarighet. Då drinkaren under ruset begår brott, straffas han derföre under sitt nyktra tillstånd. Denna prineip tillhörer icke allenast sednare tider, utan äfwen i det fordna Grekland stadgade Pittacus, ätt den, fom dfrocela: stad af rusgifwande dryck begick ett brott, skulle UB.. In c— 2. 2 0C0. r n