Fierde Söndagen efter H. Tref. Dag predika: Högmässan Prosten Halldeck, Aftonsången Stadskommi listern Möller. — — S — Jnrikes Nyheter. Laund d. 26 Juni. Den 22 dennes förråttar es Rektorsombytet, då Professorn i Österländska pråken, Riddaren af Kongl. NordfliernesOrden, B. N. Bolmäer öfwerlemnade samma Rektorat åt professorn i Teoretiska Filosofien, L. F. Westman. — 2——— ö ö utrikes NMyheter. Paris d. 46 Juni. Enligt tidningen Conftiutionel hafva Franska och Engelska regeringarne åtit en ganska kraftig, men den Österrikiska en ågot mildare föreställning afgå till St. Petersburg not Ryska trupparnes fortfarande wistande i Turkiet. — D. 17 Juni. Moniteuren innehåller följande: Regeringen har erhållit underrättelser från Kon: tantinopel af d. 29 Maj. Egyptiska armeen war fullt återtåg. Jbrahim hade personligen utrymt Riutahia d. 24 Maj, och man förwäntade att han not medlet af Juni skulle hafwa gått tillbaka df: ver Taurus. Grefwe Orlow medgaf utan betån: ande, att efter afslutad fred hade Ryffa expeditioen ide mera något ändamål. Man påräknade tt den skulle aflägsna fig efter Grefwe Liewens iterkomst, hwilken blifwit afsänd för att bekräfta Egyptiska armeens återmarsch. Emellertid woro Pe före fredsslutet med ett uppdrag till Dardanel: derna afsända Ryska Genieofficerarne återkallade, och eskadern hade landsatt de Turkiska lotsar, hwilka den wid sin ankomst intagit. Tidningen Moniteur ttoman hade meddelat nya officiella förklaringar ill bekräftande af de definitiva fredswillkoren. Fran: Fa eskadern hade icke lemnat trakten af Smyrna; det upplyses äfwen att den Engelska ännu icke för: enat sig med densamma i Archipelagen. — Pjå ryktet i Engelska tidningar, att D. Carz los hemligen afrest från Portugal föllo de Spanska fonderna härstädes, likwäl obetydligt, emedan det synes säkert, att Jnfanten ite rest ur landet, utan endast till Coimbra. (B. H.) — D. 18 Juni. Marskalken Clauzel framställde i dag i Deputerade-fammaren den fråga angående Algier: om regeringen ämnade blott hålla några kustpunkter befatta, eller kolonisera landet, eller ut: rymma det? Marskalken Soult swarade fort, men bestämdt, att regeringen i detta affeende alldeles icke ingått några förbindelser till andra matter, att det aldrig fallit henne in, att utrymma Algier, och att hon will få mycket möjligt år gynna Polonisation med sällskaper, hwilka sjelfwe wilja bära omkostnaderna, men att hon ite tror att Frankri: kes fördel fordrar, att regeringen sjelf befattar fig med kolonisationen. — Man war nöjd med hans förklaring och många tro nu åter, att Marskalken Chauzel år bestämd till Ståthållare i Algier. — D. 19 Juni. Enligt Tribune har Carl X sagt till 4:r Chateaubriand: Såg Hertiginnan af Berry, att jag will förlåta hennes swaghe:. Jag wet med mig sjelf allt för många dylika felsteg, än att jag skulle funna wara sträng emot andra, Men utom, hennes gemål kan jag ei emottaga henne; för hon honom med. fig, få will jag gerna önska henne wålfommen. (Dagen.) — Araberne försökte d. 4 dennes åter ett an: grepp på de wid Oran uppställda blockhusen, men blefwo fullkomligt slagna, och lemnade ett antal fångar i wåra soldaters händer. Efter återkomsten till staden, låt Generalen, för att statuera ett erems pel, på torget halshugga twenne af dem och fric kade de öfrige tillbaka. Wi Hade 5 döda och 22 fårade i denna affär. Arabernes förlust känner yY 4 Å