alJMG TUHUDCTUmNT, J1t 7 SP hwilken blifwit Konungens Befallniagshafwande tillsuend för den of Kommissarierne den 16 sistl. Mars kasserade men af Herrar Fullmäktige nu till inlösen godkände gamla Kreditsedel of samma valör. Wid inhändigandet af dessa Handlingar och den nya sedeln kunde icke gerna någon annan tanke hos mig inställa sig, än den: att H:rr Fallmäktige hafwa saledes godkänt mina anmärkningar stödde på ett för tillfället gifwet faetum, och i följd der: af ogillat Kommissaricrnes hittills antagna sätt att granska brisifallige sedlar, men denna tanke aflägsnade fig i samma mån jag hann inhemta ins nehållet af nyssdcrörde Protokoll, och Bwvilfer fluts ligen derigenom framkalludt mitt beslut att ater upptaga der i jå bog grad obebagliga tuisamnet, och hos Konungens Befallningahafwande domjufast anhålla art få andraga feljande. Då jag hos Konungens Befallningshafwande under den 6 sistl. April anmalte Jikegåldskontos rets eriktiga sedelkassationer samt de menliga följs derne deraf, och fråga derwid uppstod, arc, I Hål: let för att underdanigst wånda sig till Kongl Maj:t, man först borde hos Y:rr Fullmäktige göra en framaställning i ämuct, tillat jag mig friheten att yttra, det meningen med min klagan war den att erhålla en säker, ordentlig, urstiljningsfull och från allt godtycke befriad sedelgranskning, och ej att fa ersättning för den orätt kasserade sedeln, hwilket sednare endast och på sin håjd blefwe fallet, om man adresserade sig till H:rr Fullmäktige. — Konungens Befallningshafwande fann likwäl för godt att förblifwa wid sin först yttrade tanke, men behagade dertill bestämdt lofwa, att hos Har Jullmäktige endast framställa angelägenheten af en råttelse uti Kommissariernes öfwerklagade förfarande, och uttryckligen begära den gamla sedelns återftållande, och detta blott i den afsigt att funna å hör are ort fortsätta beswären, om dessa, mot förmodan, ej på ett för allmänheten tillfredsställande fått hos H:rr Fullmäktige afgjordes. Daktadt detta widtagna försigtighetsmått, har likwäl inträffat det af mig så mycket befarade resultat af att hafwa an: litat H:rr Fullmäktiges biträde. Denna Aukteritet har funnit Kommissarierne af 2:dra och 3:dje punk: terne samt 1:sta momentet af 4:de puukten uti de 2. E6447102 Lan? A Fed huifttAffina deln, men har tillika, med åberopande af ingressen till nyssnämnde föreskrifter, samt sednare momentet af förutnämnde 4:de punkt, ansett sedeln, då dens ne warit af den beskaffenhet, att den icke kunnat åstadkomma dubbel inlösen, böra godkännas och i följe deraf äfwen inlöst den, — Ehuru Hirr Full maktige nu behagat medgifwa sedelns godkännande enligt nyssberörde ingress och moment, har dock (hwilket år högst anmärkningswärdt) för de felan: de Kommissarierne uteblifwit den af Konungens Befallningshafwande äskade föreställning att hådanefter fästa noggrannt afseende på denna ingress och detta moment, hwilka just äro wid sedelpröfningen of den yttersta wigt och de hufwudpunkter, bil: kas iakttagande jag egentligen äsyftat med hela min ifragawarande twist, ty egnas deråt ej någon uppmärksamhet af Kommissarierne, de sist gran skande Herrarne, så waga ej uppbördsmännen i landsorten äfwentyra det, och med detsamma måste den verkliga sedelinwexlingen upphöra of tig sjelf. sälndamålet med min klagoskrift år sålunda alldeles forfeladt, och hela affären slutad med en ersättning af 2 R:dr samt foljden deraf den, art bäde upp: bördemån och allmänhet befinna sig nu som förut i samma osakerhet, om Riksgäldssedlarne äro af något eller inter wärde. — Genom den gamla Åres ditsedelns bibehållande i Riksgäldskontoret, hwilket stedde twärtemot Konungens Befallningshafwandes begäran, hafwa både Konungens Befallningehafwande och jag blifwit för närwarande beröfwade medlet att på annor ort ställe låta denna för folkets intresse wigtiga strid fortgå, och nddmwåndig: beten att återfordra den bibchållna sedeln täcktes Konungens Befallningshafwande ej mindre deraf inse, ån äfwen för att, fom sig för beswara och wederlägga Kommissariernes inkast, obehöriga ut: tryck och tillwitelser, helst fom, enligt hwad Pros tokollet utwisar, tankarne i saken hos H:rr Full mäktige warit skiljaktige. Herr Ordföranden samt Bondeståndets Ombud Gustaf Lorsson, utgörande pluraliteten, ogillade Kommissariernes kasation, då deremot Preftz oc Borgarcståndens Ombud Prosten Doktor Fuchs och Juftitte: Bora: mästaren Lagman Ullberg delade Kommisja: riernes i deras affordrade utlåtande yttrade äsigter, hwilka, om de blifvit gällande, (jag wågar på: stå,) skulle helt och bållet tillintetgjort betydelsen A —