mot Konstantinopel. Man uppgifwer antalet af de till Turkiet beordrade truppar till 35,000 man. Skulle dessa komma tidigt nog och före Arabernes ankomst besätta hufwudstaden, så torde Jbrahims spel blifwa ganska farligt; men sker ej detta, så lär ett långwarigt krig i Turkiet uppkomma, ty i det inre of de Europeiska provinserna har Sultanen ännu många trogna anhängare. Under sådana oms ständigheter, år det af mycken wigt för wåra trups par att innehafwa Balkans bergspass och de fasta platsarne Silistria och Schumla; också heter det, att Sultanen utfärdat befallning att öfwerlemna dem åt wåra truppar. (H. C.) Skrifwelse från Odessa d. 3 April. Amiral Kumanis eskader har — åfwenfom de hyrda trans: portskeppen — redan börjat med trupparnes inffeps pande, och skall, fom man nu bestämdt försäkrar, siyra direkte mot Konstantinopel. En annan ftor del af den till Portens hjelp skyndande armeekorps stall redan wara inskeppad, för att likaledes dfwer Swarta Hafwet skyndsamt transporteras till Turkiska hufwudstaden. Hamburg d. 24 April. En skrifwelse från Konstantinopel af d. 1 dennes förmäler, att Amiral Kumanis flotta ännu ide war ankommen, emedan den hade att kämpa med widriga windar. Ybra: bim lår hafwa erhållit förstärkningar från Egypten, derjemte förökade han äfwen sin armee öfwerallt i Lilla Asien genom wärfning och utskrifning och tillsatte på alla orter, fom det låt fig göra, Paschar under sin autoritet, så att man måste antaga, att han icke ingått på något af de honom Foc förs a Paris d 48 April. Hwad man in en tre: dje intervention i Belgien berättat, år i alla affes enden förhastadt. Nordarmeens infanteri har nyli: gen blifwit reduceradt till 42 regementen, hwilkas högqwarter befinna fig i Lille, Valenciennes och Mezieres. Permission erhålles utan swårighet. (H. C.) — — (Jnsändt.) A.. 2Ä i Argusisk hänryckning låta beundran öfwer sig sjel upplösas hos läsaren i föraktligt lä je. Det tyckes wara sjelfständigt, och alldeles ide wara tlocksträng för de ljud något parti:finne önskar låta dåna Det lofwar wid den blifwande Riksdagen de fnab: baste underrättelser, och af alla daghändelser glöm: mer det ingenting. Detta rättfärdigar det omdöme en insändare i Helfingborgs-Poften hade wid årets början om detta dagblad, fom säkert år ett af de, i Stockholm utkommande, som har mesta förtjenst och år läswärdigare ån större delen af de andra, äfwen för landsorterna, der det år ganska wärdt att hälla. Man önskar blott att det kan hälla sig få, att om indragningsmaktens finger lyfter fig der: öfwer, dess band ej må åter nedfalla derpå. — — Nyaste Bonde-Praktika, omgjord efter den gamla, eller kunskap om Naturen, Mg och Gud; Underråttelfer om landtbruket; Råd för helsan och lefwernet; Christliga betraktelser, m. m. af G. Swederus. Andra upplagan. Stock holm, Nordstedt Söner, 1833. — 328 sid. 12:o. Priset: 32 ss. B:ko. Med anmälan af denna lilla bok anser man sig erbjuda Swenska Allmogen ett angenämt och nyttigt tidsfördrif på lediga stunder. Att hår wid: löftigt orda om bokens wårde, anse wi öfwerflödigt, alldenstund en fort framställning af dess innehåll bäst öfwertygar, huru Författaren förstått att låme pa fig efter läsarens fattningsförmäga, och att: bibringa nödig kännedom uti hwad fom angår landt: mannalefnaden. Der wi skulle anse boken ifynnerhet ändamälsenlig, wore ibland den uppmerande ungdomen på landet, hwilken i nämnda bok kunde äga en läromästarinna uti de flesta förefallande förrättningar och dertill med en fådan, hwilken fåfom en dm moder sysselsätter fig ite allenast att underwisa utan ock, att råda och förmana af bästa hjerta: Fag (säger Författaren i sin Jnledning) Jag som skrifwit detta — har kommit under fund med den saken, att allt, hwad menniskan gör, måste hafwa en wiss andlighet med sig; och jag har welat wisa huruledes detta år ett behof, fom låter känna sig inom ens hjerta wid alla tillfällen, åf: wen wid alldagliga göromål och förehafwanden. — Bokens innehåll år följande: . Om den yttre Naturen. — Om menniskans Ä kro sliga beskaffenet. — Om Gud och menniskans Gap Om menniskans olika fått art tillkomna fru