ga, emedan hoppet att kunka bereda sig en bättre boning ech ett tarfligt uppehälle slädse lifwar henne. litrikes Rybeter. Portsmouth d. 6 April. Transportfartyget Manlius ankom denna morgon från farwattnet wid Sporto, hwarifrån det i Måndags eftermiddag af? seglat, sedan det landsatt 279 man och) flera office: vare, äfwensom tvenne andra fartyg wid samma tid landsatt 400 man, ett stort parti orar och ett Betydligt qvantum lifsmedel. Werkligen hade Hatten till d. 27 Mars omkring 30 factyg lossat alla sina laddningar. Åtskillige officerare af D. Pedros ar? mee kommo ombord på Manlius; de woro alla wid godt mod och försäkrade, att allt hade god fortgång för den unga Drottningens sak. Sartorius hade på ett eller annat sätt ethållit penningar, så att han kunnat utbetala en del af manskapets sold; tre af hans skepp kryssade utanför Oporto. Den 26 afsändes ytterligare en penningesumma från Oporto med ångfartyget London Merchant till flottan, och Sartorius wäntades nu sturdligen till Oporto med hela fin flotta. D. Pedro räknar nu 5000 Engels frå och 7000 Franska soldater, och hans Hela styrka uppgafs af officerarne till ide mindre än 22,000 man. Sedan d. 24 hade ingen betydlig träffning förefallit, ehuru ständiga skärmytslingar förefdöllo ec Migueliterne oupphörligt besköto kastellet S. Joao, hwilket är ett bombfritt fäste; på en dag uppsamlade Pedroiterne 179 kulor å slottsgården, och D. Pedro blef på detta sätt af sina fiender wäl försedd med ammunition. a — Enligt underrättelser från. Lisabon af d. 29 Mars skall det werkligen hafwa lyckats Migueliterne att wid angreppet d. 24 förstöra det då angripna batteriet, likwäl med en förlust af 600 man. D. Miguels flotta war nu segelfärdig och bestod af 2 fregatter, 3 korvetter och 3 briggar. (S. H.) Skrifwelse från Konstantinopel d. 19 Mars. Sakernas ställning har ganska litet förändrat sig. Ryfka flottan ligger ännu alltjemt wid Bujukdere och tyckes afwakta Mehemed-Mis swar på Franska propositionerne, innan den går under segel. Men då seglar den förmodligen blott till Sizepoli, hwac eft redan 6000 man Ryska truppar äro landsatta, hwilka likaledes afbida händelsernas gäng. Sådan att den af Porten begårda Ryska flo btifwa i Dbefhorcn, tilldess man ä kättad om Mehemed-Alis afsigter; me efter skall afsegla till hamnen wid Portens sida har befallning redan b att forse Ryska trupparne med alla göra deras wistande derstädes så möjligt. — JF Smyrna får den gar wara återupprättad. Alerandrta VAT Mars. De terna tyckas hafwa förswunnit. Wå fordrar de fyra Syriska Paschalikater disttikter af kusten Karamansen; rått få ftor fjöz oc) landtmakt som han ligen framför allt regeringens ärftl milj och erkämande af SbrabinttPafi rättmätige efterträdare; hwaremot att betala en tribut till Porten. M på Frankrikes och Englands interver förmå Porten att antaga dessa will som Mahmud icke förmår hindra I! rika marsch. Sedermera har dock sake blifwit alldeles förändrad. Den 3 Franska goeletten Mesange med Am Stabschef, Kapton Ollivier, från s Han medförde de fredswillkor, till gande af Mehemed-Ali Amiralen i Fr hade förbundit sig, för art derige Rysslands intervention, hwilken Sult gärt. Enligt dessa willkor, som K meddelade Mehemed:Ali uti en audie tanen ide afträda någor i Karamani lemna Vicekonungen de twå Paschalik Tripolis samt städerne Jerusalem Dessutom hade Amiral Roussin uppd livler, att i händelse Mehemed-Ali, et dan, skulle wägra att antaga willkor blott tillägga, att Frankrike, och kans land, ämnade afsända en eskader, f honom dertill. Mehemed har emel förskräcka sig af dessa hotelser, utan att ratificera de föreslagna willkoren. de, ätt en säådan öfwerenskommelse kränkande för honom; Han war till 4 gad till de förhållanden, fom han ge makt tillkämpat sig; han såg med begge stora makter, med hwilka ba