hyra ett stort antar handelsfartyg, hwilka Aro bes stämda att, i fall händelserna i Turkiet fådant er: fordra, taga den i starka marscher mot wår stad antågande armeckorpsen ombord och föra den till Konstantinopel. Detta fall torde wäl snart intråf: fa, då Jbrahim ånyo widare framryckt, och Frans fre Ambassadörens garanti dessutom endast lemna: des under willkor af Ryska flottans aflägsnande, men har nu genom ideuppfollandet af detta mill for förlorat fin förbindande kraft för Frankrike. ä (H. E. ö Med ertra lägenhet. London d. 2 April. Underrättelser från DO: porto af d. 25 och från Lisabon af d. 23 Mars äro nu ingångna. Den 24 gjorde Migueliterne ett nytt angrepp på Oporto, hwilket isynnerhet war riktadt mot redouten på högen Autao, Congregados och Bom Fim. Liktidigt skedde ett angrepp på hö: gra sidan af konstitutionella linjen. Begge blefwo tappert afslagna; Migueliternes förlust skall uppgå till 6 a 800 man; men de konstitutionelles war deremot ganska obetydlig. Redan förut hade likwäl ett allmänt myteri utbrutit på den konstitutionella eskadern, emedan manskapet icke erhållit fin fold. Amiral Sartorius blef nemligen den 13 formligen afsatt från fitt befäl och Kapt. Crosbie tills widare utnämnd fill hans efterträdare, efter uppgift emes dan den förre hade förgått fig mot de Spanska autoriteterna i Vigo. Amiralen pästod likwäl, att ban icke kunde emottaga befallning från någon an: nan ån direkte från regentskapet, såsom detta war bestämdt i hans kontrakt. Besättningarne på fre: gatterna Donna Maria, Rainha do Portugal och Villaflor hotade på en gång att stryka flaggan, om de ej blefwo tillfredsställda. Många officerare nedlade sina funktioner, för att återwända till Eng: land. Amiralen lofwade betalning ännu i Mars månad, i widrigt fall ämnade han föra skeppen till England och derstädes försälja dem. Några dagar derefter ankom Kapt. Crosbie jemte Gen. Doyle ombord på Amiralskeppet; den sistnämnde förkla: rade Amiralen för sin fånge; Amiralen war likwäl stallas for en trigsratt. Cstadern afseglade annu samma afton till Douro, i hwars granskap man redan den 25 kunde observera densamma, för att blockera hamnen och hindra några och 30 fartyg, pwilka lågo wid inloppet, från lossning, tills hans fordringar blifwit uppfyllda. Man hyste emellertid ännu hopp, att kunna förlika saken. Flera mindre krigsskepp woro dels förstörda af Migucliternes eld, dels försänkta i Douro af Pedroiterna. J Oporto indrefs åter ett twångslån. (B. H.) Konstantinopel d. 11 Mars. Enligt nyaste berättelser från Smyrna, hade denna stad ännu icke blifwit besatt af Egyptiska trupparne, och de derstädes förefallna förändringarne med tofal:autos riteterna woro en följd af en wiss Emin-Effendis (f. d. Ayans och KtoyazBei hos förre Guvernören af Smyrna, Hasfan:Pafha) lift och ränker, hwilken efter öfwerenskommelse med några inwånare i Smyrna och med Guvernören of Magnesia, en ans hängare af IJdrabim-Pafha, ämnade bemäktiga fig Guvernementet Smyrna, hwars planer lifivål til: intetgjordes af Österrikiska, Ryska, Engelska och Franska Konsulernes ständaktighet, hwilka strart, sedan Turkiske Guvernören Tabhir-Bei, twingad af oinständigheternas makt, under högtidlig protestation inställt sina funktioner, nedtogo sina resp. Hofs flaggor och wapen från Konsulatshusen, och förkla: rade fig ide förr wilja åter uppsätta dem, ån de af Sultanen, såsom rättmätig Suverän, anställda embetsmännen åter inträdde i fullkomlig utöfning af sina funktioner. Sedan detta skett, blefwo de resp. flaggorna d. 6 dennes äter uppsatte och af de i hamnen liggande Österrikikiska, Franska och En: gelska krigsskeppen äfwensom från Turkiska Ffaftel: let hälsade med 21 kanonskott. Emin-Effendi bar med ungefär hundrade af fina anhängare tagit flytz ten, och Portens autoritet i Smyrna år i detta ögonblick fullkomligt återställd; Förahim-Pafdja skall hafwa förklarat, att det ögonblickliga omftårs tandet deraf ägt rum utan hans wetskap och emot bang wilja. Ibrahim är sjelf med Cgyptiska ar: meen fortfarande i Kiutahia, och har frigifwit den i hans fängenskap råkade Storvisiren Refcbid-Mehs