derhandlingarne i Alexandria endast talat om sin tillgifwenhet för Sultanen, och åt Fbrahim-Pafcha skall hafwa gifroit befallning till ögonblickligt in: ställande af fiendtligheterna, torde man swårligen begripa. Jemför man datum, så upplyses tydligt, att Fbrahim-Pafha redan d. 15 Febr. måste wara underrättad om sin faders wilja, och likwäl har han senare anbefallt sin armee att gdra-dennayts terligare rörelse, för hwars rättfärdigande blott en grund wore tänkbar, nemligen afsigten att öfwer Smyrna föra densamma sjöwägen tillbaka, för att undwika den långa landmarschen. Man kan icke dölja för sig, att de närwarande utomordentliga händelserna i Orienten och de dermed förenade di: plomatiska underhandlingarne äro inhöljda uti en hemlighetsfull slöja, som endast framtiden förmår lyfta. Redan alltför ofta har anledning till denna anmärkning framstått, då nästan hwarje wecka hwarandra motsägande berättelser ingått från Kon: stantinopel. Sultanen skall detta oaktadt wara gansta lugn och lefwa i det hopp, att framdeles kunna reparera sina lidna förluster. Han skall derföre werksamt sysselsätta sig med armeecns: reorganifation, hwilken likwäl mindre rättas efter den nyare taktiken, än förökas i ay och moktridchs qvantitet. — land skeppen af den i Dardanellerna för ankar liggande Storherrliga flottan behöfde nägra betydliga reparationer, och Capudan Tahir-Pafha har derföre låtit föra 1 linjeskepp, 3 fregatter, 6 korvetter, 3 briggar och 1 goelette, inalles 14 fars tyg, till arsenalen, hwarest de ofördröjligen skola repareras och sättas i stånd att nästa wår åter gå till sjös. i (B. H.) Paris d. 21 Mars. Den ministeriella ters kallelsen i France Nouvelle, hwilken uti de af J. des Debats meddelade fatta wäl ändrar högst obe tydligt, är dot uppenbart derpå beräknad, artinil: dra det sträfwa i uttrycken i afseende på Ryssland, od) har i dag genom upptagandet i Moniteuren ers hållit en nästan officiel karakter. J. des Debats tiger helt och hållet, men hänwiser likwäl till Engelska tidningen Globe, hwilken innehäller det rik: tigaste och tillförlitligaste meddelande öfwer Frank: denna stad d ten till antagande af Frankrikes bemedling, och det emellan Reis-Effendi och Amiral Roussin afslutade fördrag bestämmer följande afträdelser: hela Syriffa kusten, från Tripolis till Egyptiska gränsen jemte en landsträcka i det inre med inbegrepp af Jerusalem, Aleppo och Alexandrette tillfaller Eaypten; Damaskus och alla öfriga eröfringar skola återställas till Porten. (H. C.) — D. 22 Mars. Tidningarne France Nour velle och J. des Debats ligga i strid rörande deras meddelanden öfwer den Orientaliska frågan. Af de ras artiklar upplyses emellertid få mycket, att upp: gifterna om Amiral Roussins förfarande bekräftas. Förstnämnde blad, hwilket skall hafwa erhållit får: skilta upplysningar från Tuillerierna, anmärker att Ryssland ingått förbindelser, hwilkas uppfyllande Frankrike med mycken foglighet, men oc med ener: gie reklamerat: det uppnådda resultatet, nemligen Ryska flottans aflägsnande (2) och det af. Frank: rike garanterade fördraget emellan Mahmud och MehemedAli, måste tillfredsställa Frankrikes politik. Sulizregeringen wågar ej grunda sitt inflytande på wåld, utan blott på redlighet och genom troget iakttagande af sina öbindisak fordra detsamma af andra makter. — Ett handelsbref från Triest af d. 12 Mars skall innehålla följande underrättelse: En i går från Smyrna ankommen skeppare berättar, att 20 Febr. blifwit besatt af Ibrahim: Pascha, fom befinner fig der med 30,000 man. (Enligt ett till Frankfurt ankommit bref skall det hafwa warit — blott 6 mån.) — Accoucheuren Deneur afreste i går till Blaie. — J dag gick det rykte att Hertiginnan af Berri nedkommit med en gosse, hwilken likwäl icke an: sågs kunna blifwa wid lif. Denna uppgift är dock ganska otillförlitlig. — Mocsfsager förmäler: Underråtteljer, hwilka wi hafwa anledning att anse såsom tillförlitliga, innehålla, att underhandlingarne öfwer Belgiska af: fären d. 22 dennes åter skola företagas i London. — Gazetten förmäler sig hafwa erhållit under: rättelser från Oporto af d. 9 dennes, enligt hwilka de konstitutionelle dittills ännu ide gjort något ut: — A —