att hela uppgiften år en manöver af de bandtker, hwilka onska framgång åt det nya Miguelitiska lå: net. Äfwen skulle genom D. Pedros fordrifwande hwarken hans dotters rättigheter gå förlorade, eller D. Migucls erkännande underlättas. — Från Spar nien ingå berättelsex, hwilka skildra wår Gesandts inflytande såsom minskadt och) Drottningens system såsom hotadt. Knappt trolig är den uppgift, att wår regering, i förening med den Neapolitanska, gynnar Jnfanten D. Carlos anspråk, hwilket blott läter förklara sig genom Orleanska hufets dynastiska intresse. För öfrigt förklaras Drottningens opaf: lighet derigenom, att hon befinner fig i grocess. — Från Jtalien förmäles, att Österrikiska trupparne, hwilka redan woro beredda til återmarsch, på Ler gatens i Bologna anföfan, erhållit kontraorder. Bref från Ancona af d. 3 dennes förmäla emellerz tid, att mycket missnöje råder i Romagna. Så blef nyligen en trefårgad Jtaliensk fana uppsatt på murarne af fängelset i Bologna, hwarest de politiska förbrytarne äro förwarade. — Den Lucems burgska frågan slutligen emotser sitt afgörande i Frankfurt, hwilket swårligen torde utfalla till Bel: giens förmån. — Tidningen Quotidienne, för hwilz fen troligen ingenting wore önskwärdare, ån en forts farande spänning emellan Frankrike och de andra makterna, försäkrar att de i afjeende på armeens reduktion företagna arbeten blifwit af Marskalken edult piötsligen afbrutna. Samma blad anmår: ker, att Hertigen af Broglie under de sista dagarne icke fett någon af de utländska diplomaterne hos sig, och tillägger att man omtalat Ministerns de: mission, hwilken Lidvig Philip likwäl icke antagit. (9. C London d. 13 Mars. Man läser i the Sun följande i afseende på de sista underrättelserna från Oporto: Det förtjenar anmärkas, att, i händelse D. Pedros expedition skulle misslyckas, befallning redan för någon tid sedan af wår regering blifwit gifwen, att, om ett sådant förhällande inträffade, upptaga D. Pedro och hans svit ombord på ett Engelskt skepp. D. 15 Mars. Inga nyare bref från Oporto hafwa ingått. Emellertid måtte sakerna icke stå så yalwa tigalt. TT (UTen försöfrade. RKA A afhemta el diftnmim UHTNNL SA — man slagit wad, att D. Pedro ånnu d. 5 befann fig i besittning af Oporto. — The Courier förflaz rar — man wet ej på hwilken autoritet — de ny: aste missgynnande underrättelserna för ogrundade: wål år befrielfesarmeens belägenhet genom brist på lifsmedel ganska plågsam; men Drottningens af Portugal sak är derföre ännu icke att anse såsom alldeles förlorad; äfwen skall, såwida förffårkninz garne, fom man har anledning hoppas, anfomma nog tidigt, General Solignac ofördröjligen företaga en ofensif rörelse. (B. H.) — J går på eftermiddagen afseglade linjeffeps pen Donegal med Amiral Malcolm ombord, Malaz bar och Talavera, krigssluparne Satellite och Ten: der Emerald, åfwensom Franska fregatterne Sirene med Amiral Villeneuve, Heroine och Flora från Dcal till Holländska kusten, för att derstädes kryssa. J Däönerne qwarligga ännu Engelska krigsskeppen Stag, Larne och Scout jemte Franska fregatten Resolue. J går sades der äfwen på börsen, att den förenade eskadern war bestämd till Schelden. Under det denna owäntade rörelse af de begge mat: terne företages, år den nye Holländske Gesandten, H:r Dedel, hitkommen. J förrgår afton inträffade han här öfwer Greenwich, och det Holländska ång: fartyg, fom fört honom till England, ligger ännu på Themsen, för att afhemta H:r van Zuilen. Af den nye Gesandtens insigter och personliga anseende lofwar man fig ett gysnsamt od) seå. CÅ4 Hamburg d. 22 Mars. Lisabons hoftidning af d. Å dennes gör såsom wanligt en gansta swart fkildring af sakärnas ställning i Oporto, men nåme ner ide ord om ett nåra föreftående utrymmande af platsen utaf D. Pedro eller hans truppar. (B. H.) Konstantinopel d. 24 Febr. Ämiral Rousz sin hade straxt efter sin ankomst en konferans med Reis-Effendi, och förklarade denne på det beftåm: daste, att hans kabinett skulle med missnöje se, om Porten wid den närwarande olockliga konflikten wille begagna någon fremmande materiel hjelp. Han fordrade derföre att den till Bosphoren an: komna Ryska eskadern ofördröjligen mätte aflågsnas. Derjemte hotade han, att med sin nations hela gesandtskapspersonal lemna hufwudstaden, om nämnde eskader ide genast beredde fig till afsegling, och Sultanen ämnasde handa under annat inflvtande, än det moraliska deltagande, fom Frankrife erböd honom. Ryska eskadern har till följd häraf redan erhällit befallning att aflägsna sig. Kort efter denna anordning begaf sig Amiral Roussin åter till Reis:Sffendi och undertecknade jemte hos nom en konvention, hwilken redan erhållit ESultaz nens ratifikation. Deruti skall Porten hafwa ers hållit den försäkran, att Frankrike fullkomligt gas ranterar def för Europa få nödwåndiga existens,