nyad Fontinental-intersention af de makter, lwilka särstilt åtagit fig att bringa bestämmelserna i före draget af d. 15 Nov. till werkställighet. J denna tillfersigt bar numera å högre ort blifwit beslutit att 7:de och 8:de armeckorpserna skola försättas på fullkomlig fredsfot, emedan det förnämligast war dessa korpser, at hwilka bewakandet af. Tystlands westliga gränsor war anförtrodt. Wid detta till: fälle må anmärkas, att wårt artilleri för nårmwa: rande uppnått en big grad af fullkomlighet; att det icke stär efter något wapen af detta flag i någon Curcpeisk armee, och äfwen i afscende på fin nus merära styrka kan måta sig med hwarje annan stor matt. Det räknar ungefär 1100 fältkanoner, pos fitionss och belägringsartilleriet oberäknat. — — — Strödda Underrättelser. En Med. Doctor S. u. Waltl i Bayern har nyligen uppfunnit en slags komposition af metall och jord, som med den wackraste bronzglans före: nar egenskapen att wara genomskinlig och äfwen kan, i anseende till den ytterst fina pelikyr den anfager, begagnas till speglar; den anwändes dOcfutom med fördel till prydnader a möbler m. m. och later gjuta fig i alla de former man: behagar. J Amerikanska tidningen, Eharlestown, Ebening Post omtalas en skallerorm, som för nägon tid fer dan dödades i skogarne nära Gcorgetown, och hade ej mindre ån 73 skallror och tänder af 1 1:2 tums längd. Samma blad berättar äfwen, att en Ane nan af samnia slägte, 6 föt lång och med 12 fall: tor, helt nyligen blifwit ihjälslagen midt ini flac den Charlestown, dit han förmodades hafwa blifwit införd i ett hölass, under den tid då dessa djur ligga i dwala. Man känner anekdoten om Konung Fredrik 11 i Preussen och Mjölnaren på, Sars souci, att Kos nungen wille för sina anläggningar wid detta luft flott inköpa denna awarn, att ägaren er wilfl äri, qwarnen till Konung Frerdrik IT och uttrade, att om. Hans Majestät Hade ärft denna fin höge för reträdares tycke för den, sa stulle dess nuwarande ägare anse som ett nådebewis, om Hans Majeståt wille föpa den. — Konungen skref genast till hor nom följande egenhändiga och en Fredrik IT:s efterz trädare wärdiga swar: Min fåra Granne! Jag fan ej tihåra, att ni säljer er qwarn. Den bör förblifwa er egendom, få långe nagon lefwer af er familj; ty den tillhör Preussens historia. Jag ser likwål med ledsnad, att ni befinner er i penning: förlägenhet, och jag skickar er härjemte 6000 Rdr till edra skulders betalande, i hopp att denna fum: ma skall wara tillräcklig. Tro mig alltid Er wålbewågne Granne Fredrik Wilhbelm. Jndustri för fattige öfwer hela Landet. (Tanke till eftertanke för wåra Fattigkommissioner.) Under denna rubrik innehåller Danska tidnin: gen Dagen en insänd artikel, hwilken wi anse wara tillämplig äfwen för Swerige, och intaga den derföre här i öfwersättning. Då jag nyligen i en gammal Tysk bos lestke om Brännässlor, att vaffadt Landtman och Trägårdsmästare med fog hata dem såsom ett elakt ogräs på åfrar och i trägårdar, emedan de sprida sig mycket och utfuga jorden, stjuta hastigt upp och beröfwa de wexter, fom stå emellan, bäde luft och sol, äro de likwäl mycker nyttiga. Jcke blott många kreatur åta dem gerna vd) befinnå sig wäl deraf —utan man Fan äfwen af dem förfårdiga en örträfflig linwäfnad, som i bonitet öfwergår den allmänna nettelduken, hwilken icke är af nässlor, utan af bomull. Nässlor lata tillreda och spinna fig såsom lin, då de få lof art NE bd) Mogna. De gifva då ett mycket fint och starkt garn. Äkta nettelduk år derföre både sällsyntare och dyrare än den allmänna bomullsnetteltuken. Det skulle fåle: des wara ganska nyttigt, om man i många trafter, hwares intet will Wera, odlade de mycket nyt tiga brännässlorna samt förarbetade dem till garn och tyg. De trifwas wäl i lös och sandig jord, behöfwa liten skötsel och skulle rikligen betala ar: betet, gagna inwånarne och spara en del penningar för landet. 4 (Jnsändt.) icke länge sedan blifwit En häftig strid har VPA ts anfoötnlina C EP.