nistrerade provinserna jemte Syrien under fin årfte liga spira. Englands och Frankrikes Gesandter skola, mot Jbrahims beredwillighet att ite fortsätta mar: schen till hufwudstaden, hafwa gifwit honom det löfte att af alla krafter understödja Mehemed Alis anspräk i detta afscende. — D. 30 Fan. Rörande resultatet af under: handlingarne med Mehemed Ali i Alexandria har ännu ingen underrättelse ingatt; man wäntar med otålighet General Murawiews kurir, så mycket mer, som de förslag, hwilka Turkiska kommissarier och ombuden från Ryssland och Frankrife öfwerfört till Egyptista högqwarteret, ej blott ide antagits, utan formligen blifwit tillbakawisade. Jbrahim wägrude trotsande och ihärdigt att underteckna de till honom öfwersända preliminärerna; med ett ord, man Fun: de icke winna något af Jbrahim, knappt få mycket, att ban icke framryckte widare; hans högqwarter fortfar att wara i Konich och hans förposter frå i Akschehir. Jbrahim öfwerlemnar helt och hället åt sin fader, att sanktionera fredsunderhandlingarne: hwad fredswillforen beträffar, så hade han blott deröfwer yttrat sina personliga tänkesätt, ucan att garantera deras antagande af hans fader. Utgånz gen af dessa underhandlingar, och af hwilka man lofwade fig ett mera gynnsamt resultat, har myc: fet nedslagit härwarande diplomater. Franske Gc: sandten, H:r Varennes, är isynnerhet deröfwer förs ternad, emedan han lofwat Storherrn att såsom medlare förskaffa honom ett bättre resultat. Hans nyligen från Paris erhållna instruktioner lemnade honom just i närwarande tidpunkt tillfälle att upp: träda med energie och att funna antaga en hotande ställning mot Vicekonungen, emedan Frankrike, om Mehemed Ali icke will sätta ett mål för flendtlig: heterna, torde öfwertaga en aktif rol i Orientens angelägenheter. — Man har hår den öfwertygelse att Jbrahim med guld oc) löften bestuckit och wun: nit flera Turkiska befälhafware, hnilka stå i fpet: fen för resten af Turkiska armeen, för att på för: hand försäkra fig om segren wid en ny militärisk operation. För öfrigt förundrar man sig deröfwer art Åbrabhinr förkaftat alla fredsförslag, då nöd, — —— (9. C.) (Jnsändt.) Öm Aftonbladets Nir 31. Deruti yttras något fom hår fordrar ett ord till swar, under förbehåll att icke indragas i pole: mik, den uslaste del af författarebanan. Att ändra en förut fattad mening, särdeles sedan den yttrats, anses wanligen för ett offer af egenkärleken. Men åran att hylla, antaga och er: känna en sanning, år wida större om man och för: bisett den förut. fremmande för Aftonbladets sträfwande; och der: före tror man att, med någon besinning, bladet Fäderneslandet må erkännas hafwa rått att Rifsdagen böyahallas ju längre ju bättre ifrån Stod: holm?. Aftonbladet föreslär derföre Haparanda el: ler Ystad. då bättre, sasom mera bebyggdt. Man twiflar dock att Rysslands ädelmod lemnar sin obefläckade jord till täflingsbana åt en strid, fom kan sönderslita ri: fet, om den ej enligt förhoppning, slutas med en upprätthållande åtgärd. Annars wore en Riksdag wid polen ypperlig wid midsommarstiden, ty de skumma blickarna hade natt och dag hjelp af natus rens stera ljus att undfly snarorna och se klart. Man sof också mindre der. Det skulle ej skada gös romälen; och) det wore en stor förmån: att de stora Stockholmska Forruptions-Falaferna saknades der. Alltsa bestridas ide: projektets fördelar; men — Ryssland — Ryssland tillåter icke att Torneå gagnas och Haparanda år förtrångt för få många grun: dande och stora hufwuden. — Förslaget om Ystad lärer nog wara det bästa? Ständerna måste der åtnöjas med Swensk föda, i stället för Stockholms Finska mat, och det wore ändå att ha börjat pa: triotismens ABC. Diplematiska Korpsen hade wäl den olägenhet att få resa, efter den ej kunde in: qwarteras utan på de närbelägne herrgårdarna; men denna Korps destination år att wara lika mobil till personer som grundsatser. Alltså deruti — intet hinder. Men huru placera der Hof och Stån: der? Låt oss fe om det år möjligt på ett med hwarje korporations ställning passande sätt! Detta slags ära bör ej wara Haparanda wore bra, men Torneå åns.