hdras. Der lockades deras förenade bemödanden att förma Sultanen, att liktidigt äfwen begära Frankrikes och Englands bemedling, hwarpå dessa begge staters gesandter, understödde af de öfrige, genast träffade anstalter att ingå i kemmunikation med Jbrahim Pascha. Deras ifwer kröntes af den lyckligaste framgång för Porten, i det Jbrahim Pascha af dem låt bewceka sig, att mot willfor att den mot honom och hans fader utfårdade-bannlysz ningen af Sultanen återtogs och hans investitur med Paschalikatet Syrien befästades, afsluta ett ftillestånd och att genast inställa säwäl sin marsch, som fiendtligheterna. Sålundablef den dgonblickliga faran undanröjd; men de närmare willkoren för stillestandet åro ännu ide kända. (H. C.) Berlin d. 5 Febr. Enligt till Wien ingångna underrättelser från Konstantinopel, bar emellan E gyptier och Turkarne ett stilleständ på 40 Dagar blifwit afslutat (fe ofwanstående artikel fr. Wien). Underhandlingarne till fullkomligt biläggande af twistigheterna bedrifwas af de Europciska makter: nus representanter med mycken werksamhet. De skola på det högtidligaste protesterat mot hwarie widare framryckande af Jbrahim. J hufwudstaden råder det största lugn, och folket hoppas med till: förfigt på fred. (H. C6.) Ekrifwelse från Berlin d. 5 Febr. Wäl une derrättade peprfoner försäkra, att der wärdiga sätt, på hwilket Ryssland uppträdt såsom medlare mel fan Porten och Vicckonungen af Egypten, fett i fullkomlig öfwerensstämmelse med Preussen och He sterrike. Sistnämnde makt år dessutom genom det utbrustna upproret i Bosnien derwid intresserad, emedan wid alla dylika händelser def under namn af militärgränser bekanta provinser äro blottställda för oroligheter, hwilka under fredstillständ, genom det goda grannskapsförhållandet med Porten, aldrig förckomma. Under närwarande förhållanden för: tjenar följande tillförlitliga anekdot att blifwa be: kant: Wid afl. Fältmarskalken Grefwe Dicbitschs sista närwaro här i Berlin yttrade en här boende ansedd man sin förundran öfwer den foglighet, hywil: fen de segerrikt öfwer Balkan anländande Ryssarne, få till sägande i äsynen af Konstantinopel, ådagas C or tt i FFUH )7)G6ä6Ä Pascharne och Mehemed Ali i spetsen för dem skulle framrycka för Konftantinopek (2. C.) Madrid d. 20 Jan. Ncapolitanska Hofwet protesterar, som det berättas, mot förändringarne i Saliska lagen, under det Spanska Kabinettet åter gör fin rått gållande att utesluta alla och hwarje intervention i dess inre angelägenheter. — Kapten Campos, hwilfen med omkring ett dussin personer blifwit i trakten of Toledo arrefte: rad, har lemnat högst wigtiga upplysningar, hwilka sprida det klaraste ljus öfwer den sista Carlistiska sammanswärjningen. Antalet af de personer, som tillhörde densamma, kan icke beräknas och hela fö: retaget torde, sedan första rörelsen, hvilken de Apvs stoliske år 1824 förorsakade, tilläfwentyrs wara ett af de betydligaste och mest widsträckta. Man säger, att processen skall först börjas mot de i Madrid arrestera de (hwilka äfwen synas hafwa warit sjelfwa anstiftarne); äfwen har den beryktade D. Rufino Rodriguez, f. d. under-polisintendent år 1825, blifwit arresterad. Man har gripit honom i närheten af Toledo. Han skall på högre befallning genast inskeppas till Philippinska darne. (NM. C.) — D. 22 Jan. I dag bittida har en stafett ankommit till inrikes ministern, som man försäkrar, med den underrättelse, att uppror utbrustit i Gra: nada äfwensom 1 flera andra fråder af Andalusien. Truppar äro beordrade till dessa punkter. (H. C.) Varis di Febr. Depescher från Madrid af d. 23 Jan. äro af högsta wigt. De skildra, fom det heter, detta land såsom wid branten af ett all: månt uppror. Oroligheterna i konungariket Leon ingäfwo de lifligaste bekymmer. De talrika oroftif: tarne hade redan på flera punkter warit i hands gemäng med de från VBalladolid och Zamora an: komna trupparne. Knappt trolig synes den upp: gift, att General Mina utmärkes såsom uppbofs: man fill detta uppror, fom skall wara företagit i samråd med flyktingarne wid Franska grån sen, och mycket sannolikare år det rykte, wil ket deremot omnämner Srefwe Espana, som hade undkommit till Mallorca, såsom anstiftare. I Ma: drid hölls d. 23 Jan. en kabinettskonselj, hwari flere högre embetsmäns arrestering beslöts. Äfwen cr: Sar man Franska trupvar äro Hå marsch mot