nagra algardet SIV G2. Portugal i wår hoftidning skildra portos belågen: het sasom förtwiflad och pridata bref fran Lisabon af den 12 dennes lara ide mycket gynnsammare; dock förmäles i ett af dem, att D. Pedro detafeherat en kolonn af 4000 man till de nordliga pro: vinserna. Lord Hervey hade d. 10 dennes åter in: träffat i Lisabon, hwarest han genast begaf sig till Hertigen af Cadaval, hwilken D. Miguel under sin frånwaro gifwit fullmakt. Han. förklarade för hos nom de bemedlingsförslag, med hwilka Sir Etrat: ford Canning uppdragit honom, men erhöll efter en lång konferans intet annat swar, ån följande striftliga not: Uppdragen att, under Konungens, min herres, frånwaro, leda statsangelägenheterna, förklarar jag mig icke kunna antaga de af Lord Hervey meddelade förslag, samt dessutom att Porz tugisiska regeringen icke ämnar inlåta sig i nagon underhandling, så länge ännu någon rebell befinner sig på Portu gisiska jorden. Efter tillställandet af denna net lemnade Hertigen den Engelske diploma ten, hwilken genast aterwånde till Madrid. (H. C.) Polska gränsen d. 13 Jan. Nyligen hafwa betydlig: truppsamlingar ägt rum, sawäl i det egentliga konungarifet Polen som i Podolien och Wol hynien. Ändamålet härmed angifwes mwara entills ämnad mellankomst af Ryssland i Turkiska angelå: genheterna. Äfwen i det inre af Ryssland skola trupprörelser äga rum, isynnerhet i sydwestlig rikt: ning. — Enligt underrättelser från S:t Petersburg, förwäntade man derstädes med första en kejserl. ukas rörande en ny rekrytutskrifning. (L. C.) Wien d. 26 Jan. Man skrifwer från Bel grad d. 18 Jan.: Nyaste underrättelser från Bosnien bekräfta fullkomligt wår uppgift af d. 15 dens neg. Några detaljer häröfwer äro likwäl hår icke kända; blott så mycket synes säkert, att en mwidz sträckt sammanswärjning ligger till grund för det nya upproret. (B. H.) kkkrifwelse från Odessa d. 31 Dec. Amiral Greigh har erhållit befallning, att utrusta en flotta på Swarta Hafwet, fom skall bestå af 36 skepp och 12,000 man. Man tror att denna betydliga och kostsamma erpedition är bestämd att anwändas mot Mehemed Ali och att den är organiserad med de andra makternas begifwande. För att befrämja flottans utrustning afsände regeringen Gen. Muraz . vr SL Gondar arhetef i fås på folf till skeppsbesättningens rarror, ywilt:t setrtfatu 11244 1111H1112. NA av la matroser, som redan länge warit efskedade ur tjensten, äro åter antagne, emedan man har brist kompletterande. AA: miral Greigh skall erhalla högsta befalet öfwer flot: tan. — (Gazetta di Lucca förmäler från Ödessa d. 28 Dec.: Man företager stora krigkrustningar till förmån för Sultanen, och en mängd ammunition och lifsmedel anskuffas för den armce, som stall agera mot Vicckonungen of Egypten. J Sebastopol utrustas estadern i största hatt. 40,000 man Aro på marsch till Asten. Hwarje dag passera kurirer genom Odessa fran och till S:t Petersburg och Konz frantinopel. Många hundrade personer äro i Odessa sysselsatte att upphugga isen, på det ångfartygen må funna löpa ut.) (B. H.) Paris d. 26 Jan. Le Temps förmäler uti fin bulletin i dag, hwilken år affattad med en of werraffande fiendtlighet mot Royssland, att regevinz gen erhallit den underrättelse, att Kejsaren wägrat emottaga Marstalfen Maison såsom Ambassadör, och det, enligt hwad wäl underrättade personer förs såfta, emedan Marskalken skall hafwa gjort sig styldig till ett twetydigt förhällande wid Carl Jis belcosagande fill Eherbourg. Andra wilja dock sofa orsaken nagot djupare, nemligen i Marskalkens tes mödanden att afsidja wissa af Ryska kabincttets planer för det Österrikifka. Lika formligt fall Rv sta regeringen, hafwa wägrat, att emettaga Ens gelsta Ambassadören Sir Stratford Canning. Le Temps anställer naturligtvis härdfwer sina betraf: telfer i det han anmärker, att man bedämmer från missa hall Frankrike efter nulliteten af def mini: siär och England sasom stående wid branten af en revolution, öwilken måste afwända dess werksamhet fran det yttre, utan att betänka, det ett folf wid intet tillfälle år fruktanswärdare, ån då det är uppretadt af inre revolutionära passioner. — eLe National berätter i dag, art Ryska Fa binettet redan för längre tid sedan öfwerenskommit med det Österrikiska rörande Turkiska angelågenbeterna. Då Grefwe Pozzo di Borgo befann sig i Wien, bade han der städes rådgjort om en gemens sam förklaring öfwer de åtgårder, fom rörande Por ten borde widtagas. Sedermera hade H:r v. Tar titschew erhållit de erforderliga ratifikationerna och öfwersändt den härmed försedda förklaringen till Grefwe Pozjo, med det uppdrag att för meddelandet af detta dokument begifwa fig till London, Emedlertid hade de begge Kejserl. Hofwens tillåme nade steg redan blifwik bekant i London, hwarpå Furst Talleyrand och Lord Palmerston beslöto att förekomma detsamma, i det de å fin sida i Frank: rikes och Englands namn affattade en förklaring dfwer deras regeringars äsigter af Turkiska frågan. Denna, d. 14 Dec. daterade, örklaring blef genast tillställd Österrikiske Ministern, Baron v. Ikesfembera, vå det han måtte föranleda sitt Hef till biz