ens linjer med H. Kejserl. Maj:t, af hwilken han emottogs på det mest smickrande och huldrika sätt. Den redan slutade organisationen af den förträffliga Franska korpsen och förbättringen wid Engelska bas taljonen medgäfwo att d. 31 Dec. bemäktiga fig staden Foz och att uppkasta ett batteri eller en redoute på Senora da Luz; derigenom tryggades mycket werksamt utskeppningen på kusten norr om inloppet, hwilken hittills warit beswärlig och farlig. Fienden måste, för att sätta sig emot wåra planer, angripa oss i wåra nya positioner; men i denna händelse skulle wåra truppar tournera honom eller twinga honom att föra sin högra flygel tillbaka och öfwergifwa en del af de sträckor, som han nu har inne, för att icke tagas i flanken af wår afdelning i Foz. Wår första operation har saledes warit mycket kombinerad, få att wi, utan att räkna förs delen af en förre lätthet i utskeppningen, hafwa erhållit ett föreningsmedel med Foz öfwer Pordello och icke längre äro inskränkta till den låga wäg, som städse war blottställd för elden från batterierna på wenstra sidan af Douro. Wi hafwa dessutom befästat och fullbordat den nya redoute, som om twå dagar skall börja fin eld wot Furada-batteriz erna, genom hwilka fienden ämnade afstänga ins loppet till floden. (B. H.) — Tillslutandet af Scheldefloden för alla natioz ner anses för en åtgärd, fom mäste uppreta alla regeringar och wäcka allmänna fiendtliga tänkesätt mot Holland. Man anser likwäl denna åtgärd snarare egnad att påskynda än fördröja Belgiska angelägenheternas biläggande, då den för hwarje allwarlig demonstration mäste sönderfalla till sitt intet. — Ryktet, att en Kongress till förlikande af Belgiska angelägenheterna skall samlas på Kontinenten, winner dagligen mera förtroende. — Såsom ett bewis, att man icke wäntar sig något gynnande swar från Konungen af Holland, anföres, att befallning blifwit gifwen att strängare än någonsin blockera Holländska kusterna. Från Yarmouth förmäles, att 2 Engelska linjeskepp och 1 Fransk fregatt afseglat till denna bestämmelse, under det den förenade eskadern i Dänerna erhål: lit förstärkning. — Det synes som Engelska och Franska fabie till och med lofwar att understödja dem. Således har Grefwe Pozzo di Borgos hopp äfwen i denna punkt blifwit tillintetgjordt. (H. C.) — D. 15 Jan. Wi hafwa ytterligare erhållit underrättelser från Oporto af d. 8 dennes. Dagen förut riktade Miguelitiska batterierna en liflig Far noneld mot staden. Den warade tre timmar och gjorde mycken skada. D. 8 om morgonen öppnade Miguelitiska trupparne en mål underhållen eld från twenne norr om hamnen belägna batterier, Dwar: på skansen S:t Joao da Foz swarade. D. Migus els truppar hafwa upprättat tre nya batterier wid Cabodelas, på en sandig botten uppåt floden. Ameral Sartorii effader befann fig ånnu wid Vigo, och man såg icke något enda af D. Miguels skepp kryssa wid Oporto. Ombord på effadern hade oro: ligheter ägt rum, men likwäl blifwit på ctt till: fredsställande fått bilagda, och hela eskadern war i begrepp att gå under fegel till stationen mid Oporto. — The Times grundar på underrättelser från Lisabon den säkra förwäntan, att Spanien ämnar bemedla striden emellan de begge bröderna; the Globe deremot förmenar att intet resultat fan för: wäntas af Sir Stratford Cannings mission till Madrid, emedan ingen af de begge stridande hittills haft någon öfwerwägande fördel. — Enligt ett härstädes kringlöpande rykte har en fiösexpedition från Ryssland gått under segel, för att föra truppar till Turkiska armeens undfåttning i Lilla Asien. (B. H.) Skrifwelse från Wien d. 12 Jan. Från Kon: stantinopel hafwa wi underrättelser af d. 23 och 24 Dec. Ryske Generalen Murawiew war med ett krigsskepp af 64 kanoner ankommen från Ecbaftopot till: Turkiska hufwudstaden, och hade från fin Monark medfört förslag, fom wittna om dennes beredwillighet att gifwa Porten allt det biftånd, hon kan behöfwa, för att kufwa den upproriske Paschan af Egypten. Men Sultanen skall dock, under wänligt erkännande of Ryska Kejsarens dels tagande, hafwa swarat, att han för ögonblicket ännu hoppas att med egna medel kunna betwinga rebellerne, men att han i nödfall gerna mill begaaa: