———7—— Jnrikes Nyheter. Fellingsbro Härad d. 7 Jan. Här råder en allmän klagan öfwer brist på köld och snöföre, hwilken åtminstone i Bergslagen kan anses lika med ett mifwert-år. Jnga winterkörslor kunna företas gas, inga fol till wåra Hera stangjernsbruk fram: föras, intet timmer, gärdste, stör och wed bemfors slas. All handel år i full stagnation. Mi föra wår spannmål upp till Lindesberg, men måfte antingen der fåtta upp den, eller lålja den till lägsta under pris, I R:dr R:gds eller derunder för Räg, fom lifwäl före Jul betaltes med 12 R:dr; men pu möta i staden inga föpare ifrån Bergslagen. Och hwarföre? De hafwa inga penningar att betala med, emedan hwarken malm eller kol kunna fram: föras till hyttorna, få långe kärr och fidar ligga ofrusna. Jnga hyttor äro således ännu i gång. Förlägenheten är ganska stor och befaras än större, om köld och snö icke snart inträffa. — MWeftanwådret har nu länge warit det rådande. — Ett fpann:z målssacord har jag nyligen hört wara tråffadt, a S R:dr B:ko per tunna, twå tredjedelar Råg, en tredjedel Korn, NB. godgil Kronospannmål. Få Sronotiondertagare torde i år få högre pris. Emellertid war detta ackord endast på 25 tunnor. — Ännu en klagan för alla rättsinniga! Fylleriet år genom de låga brännminsprissrna i ett ganska fyns bart tilltagande och har isynnerhet under Julhelgen wisat jig kraftfullt. Hur stall wårt arma land frälsas från denna kräftan? (Ups. Corresp.) Linkoping d. 16 Jan. Pä flera trakter har man förliden Söndags afton nära kl. 8 känt en jordstöt, som utmärkt sig med ett besynnerligt då hande. Den har ice warit stark, ty många hafwa icke deraf haft fkänning, andrg förtälja derom på olika sätt. Denna händelse som förskräckt en och annan, har äfwen haft lin löjlighet. En Landtbrukare satt just wid sitt strifbord och granskade sina räkningar öfwer litt bränneri, då bordet far kades och papperen fom lågo för honom darrade. Han sprang upp häpen, men då alt blef stilla skyndade han ner i huset, berättade sielf, och låt fig berätta hwad hwar och en hört och känt, men hwarje beskrifning war olika. J en hast skyndar han till sitt bränneri. Der satt brännmästaren blek som ett lik; hwad felas mästare? ni är så blef, sade husbonden. — Jo Herr Patron, Hin håle har warit här, han kom med ett förfärligt dunder, jorz den bäfwade, huset darrade, elden flammade gruf: ligt, jag trodde alldeles att den ftore hatten flög upp i luften, sådant knall gaf det. Det war wisst den onde som lyftade på honom. — Åh, ni skall ej wara barnslig, det war bara — ja bara Hin håle sjelf, det är säkert, och i sanning, det är synd att bränna med en så stor hatt, fom år dubbelt så stor som pannan, det är ju mot all lag och för: ordning, Kanske han snart kommer åter och då år ban ej få skonsam, och jag fan blifwa olycklig. Tager Herr Patron ej bort den stora hatten få afsäger jag mig bränningen. — Om en lindrig jordbäfning kunde hafwa en så wälgörande werkan wore den rätt önsklig. — J Herr Hofkammereraren Agreli botaniska trägård wid Sjökumla, blommade Japanska Sys renerne kort efter nyåret. — Det besynnerliga fenomenet har åter intråffat att strömmen wid Motala bro stannat natten emellan förliden Söndag och Måndag. Det är märkwärdigt att fe huru wattnet likasom bräddar frå en wäga af finna 14. 1