18 mil bakom sig håller sina skepp i beredskap, för att trygga sitt återtåg, i händelse han skulle duka under. (H. C.) Från Ryssland i December. Enligt hwad redan långe härstädes warit bekant, har mår SKecj: fare öfwerlemnat hela Belgiska sakens afgörande i sin älskade swärfaders händer. J det hela taget, rar man här ej mycken del i utgången deraf, emez dan man år öfwertygad, att Preussen icke skall låta det komma till krig. Det heter twärtom, att måns ga regementen, fom nu stå i Polen, åter skola Fal: lag tillbaka till det inre. J Senaten sysselsätter man jig mer ån någonfin med inre förbättringar. (H. C.) Paris d. 8 Fan. Af Si:r de Chatcaubriands nyaste brochur rörande Hertiginnan af Berry äxro 30,000 ex. sälda, och den har inbringat honom 50,000 Fr. — Medoerial Bordelais af d. 3 dennes beråt: tar: Man omtalar oroligheter, fom utbrustit i Braga (i Portugal); der beter, att D. Miguel inz spärrat sin syster i ett nunnekloster. Wi kunna ide answara för sanaingen håraf. — Frän Vigo förmåles: Elfwa skepp af D. Pedros flotta hafwa här inlupit och uppköpt ett stort antal orar, får och swin. (B. H.) — De Holländska fångarne fördelas i Hesdin, Bethune, Aire oh S:t Omer; på sistnämnde ställe skall Åfwen Gen. Chasfe med fin stab befinna fig. ; (v. C.) — D. 9 Jan. Ett ministerielt blad förmäler, att det är nu fullkomligt säkert, att Franska trups parne i Morea, strart efter ankomsten af de Bajs erska, hwilka dit åtfölja Konung Otto, skola afgå till Ancona. G. H.) London d. 6 Fan. Man skrifwer från Deal d. 6 dennes: Engelffa krigsskeppet Stag och en Fransk korvett hafwa gått under segel till SHJoklånds ska kusten. De här qwarblifna af den förenade flottan äro engelska skeppen Donegal, Talavera, Revenge och Larne, samt Franska skeppen Sirene, Melpomene och Endimien. (B. H.) m 644 OÖ dag skall afsfandas. Man will weta att det bestär i ett nytt utkast från wår sida. — D. 12 Jan. Handelsbladet förmäler rörande wår regerings nya traftat-förflag, fom genom de fem makterne skulle afslutas med H. Maj:t, att det blifwit affattat uti en ganska fredlig anda. Den fria Scheldefarten medgifwes mot en ganska måtts lig tull; den på Maas och Rhen efter Mainzerz tariffen; den på landwägen öfwer Sittard och Maez stricht mot en afgift, fom ej skall öfwerstiga 1 proc. Från den 1 Jan. 1833 betalar Belgien årligen NYE bet kr) LJ :8,400,000 Fl. såsom def andel i skuldrentorna, uns der förbehåll af framdeles reglerande af återftodss andelen, Holland skulle liksom Belgien erkännas såsom en för alltid neutral stat. Belgien skulle tillförbindas att ställa fin armee på fredsfot; men hwad Holländska armeen beträffar, så önskas, att detta icke måtte blifwa föremål för en bestämmelse i traktaten, framdeles skulle man se till, huruwida man kunde efterkonma en önskad förminskning. Den Luremburgska frågan skulle erfordra en får: skild traktat med de fom makterna od) Förbunds: församlingen. Lillo och Liefkenshock skola tre ec: kor efter denna traktats ratificerande utrymmas. Om frigifwandet af wåra fartyg och fängarne fö: rekommer ingenting i traktaten; det mäste föregå all underhandling. (B. H.) Hamburg d. 14 Jan. Från Paris skrifwes d. 8 dennes: Hertigen af Broglie skall af Prenfis ske gesandten hafwa erhållit en not rörande Franke rikes och Englands nya förslag, enligt hwilken Ke nungen af Holland fordrar nytt uppskof, för att förklara sig. Här tror man, att Preussen förklarat fig äfwensom Tyska Förbundet benäget att, i hån delse widare twångsmedel skulle behöfwa anwändas, afhålla fig från all inblandning. — Enligt en Fonfelj-defallning skola alla fremmande fid-officcrare (till större delen Swenska och Danska) afskedas ur wår tjenst. — På börsen debiterade man de mest fredliga rykten, man kunde upptänka; bland annat om den fullkomligste harmoni mellan Frank rike och Ryssland. Kejsaren skall sjelf hafwa ber