fallning af honom utfärdad till storvisiren. J följd deraf har en ferman afgått till armeen, hwaruti densamma underrättas att. storvisiren blifwit ut nämnd till ståthållare öfwer Egypten, Abyssinien och Kreta. (H. C.) Hamburg d. 24 Dec. Wi hafwa erhållit Londonsposten af d. 21 dennes. Brån Lisabon hade man underrättelser af d. 12 och från Oporto ända till d. 15 dennes. Oporto hade den 13 åter uthärdat ett ganska förstörande bombardement. För öfrigt hade lifsmedel från Gar licien ankommit till staden. — Från Bråsfel hade man den underrättelse, att befallning blifwit utfärdad att sätta Venloo i förswarstillstånd. — Pan kände redan i London att det war ett misslyckadt försök af Fransoserne att kasta faschiner i citadellgrafwarne, hwarwid general St. Cyr och andra officerare blifwit fårade. — Rörande ministerns för utrikes ärenderna i Haag meddelande till Generalstaterne af d. 18 den: nes, förmäles: Den innehåller fortsättningen af underhandlingarne i London och Paris. Rederlånd: ffa regeringen hade som bekant är förklarat sig des redd att under några modifikationer antaga Preufis ffa traktatförslaget, men grefwe Grey sagt, att dets ta endast skulle förorsaka dröjsmål samt att citaz dellet först måste utrymmas; enahanda swar har äfwen gifwits i Paris. Ministern förklarade, att Nederland önskade freden lika mycket fom de andra .måfterne, dock måste den wara förenlig med dess ära och intresse; i annat fall måste, enligt deras förfäders ärofulla föredöme, den rättwisa saken med godt förtroende förswaras; och förklarade han att regeringen alltid wore beredd att åter börja under: handlingar på ett för en oberoende stat passande sätt. 3: (B. . — — Strödda underrättelfer. A F brukarne lyckats att erhålla de mest olika slag af alla dessa djur, efter olika behof. Sålunda äga de olika slag af hornboskap till mjölkkor och till slagt. Racerne äro blandade med en sådan urskillning, att det finnes 20 till 25 särskilda, hwar och en med egen distinguerad karakter. — En märkwärdig oms ständighet är, att wid några enstilda egendomar, såsom djurgårdarne i Chillingham och NRorthumz berland, finnes en art wild boskap, fom flyr men: niskan likasom bisonoxen i Amerika, eller Afrikas buffelore. Denna race är så egen, att den förtjez nar att med några ord närmare beskrifwas. Får: gen år mjölkhwit på sidorna, med en ljusrdd rand utefter ryggen och swart mule, ljusa horn med swarta spetsar, som äro mycket hwassa. Wigten af dessa djur går stundom ända till 650 skälpund. Grekiska Elden. Denna förfärliga eld, for dom räknad bland statshemligheter, slungades än enom armborst, med pilar och kastspjut, emot sendtlga fästningswerk och byggnader; än afskötos derigenöm utur jens eller metallrör stenkulor mot fienden. Brännare uppfylldes också dermed, som drefwos ut emot fiendtliga skeppen och itände dem. Denna eld slocknade hwarken i, eller af watten, och kunde blott dämpas af winättika eller sand. Dess uppfinning tillskrifwes en arkitekt från Heliopolis i Syrien, wid namn Callinicus, hwilken för: sta gången anwände den i ett sjöslag, fom Con stantinus Pogonatus lefwererade Araberna, nåra Cyzicus wid Hellesponten i 7:de århundradet. Dess egentliga beståndsdelar äro obekanta. Man kan lätt föreställa sig orsaken till alla de många revolutionära motrörelserna i Frankrike efter 1830, då man erinrar sig hwilfen massa af odugliga hofkrypare, fom genom de tre Julidagarne kommd ur werksamhet och med detsamma förlorade fina stora inkomster för hwilka de ej giorde rins gaste nytta. En, Abbe Clausel de Coussergues, den, heliga Jnqvisitionens warme förswarare, war Råd wöd allmänna underwisningswerket och utdelare af allmoser (aumonier) wid hofwet; mannen hade en årlig reveny af 20. till 25,000 franker, Han tröstade fig likwäl för sin förlust derigenom, att han redan förwärfwat en högst betydlig formo: enhet. Så många hofmän, som under Carl X:s tid ej wisste af någon annan sysselsättning, än art begifwa sig till hofwet och wisa sig j Tyvillerierne, wandrade efter revolutionsdagarne sysslolöse på. gar tarna i Waris, och kunde ej begripa huru det blef