— 3 dag hitkommo 4000 man Franska trup: par, höaribland 900 man kavalleri. — J går mor: gons ankommo 150 Franska minörer och gingo ges nast widare till Boom. — En stor del af imvår narne i Antwerpen hafwa utwandrat. — D. 18 Nov. De fyra punkter, på hwilka Fransmännen inryckt äro Mons, Doornik, Koortryck och Binck. Först i går hitkommo hertigarne af Orleans och Nemours i spetsen för 1:sta Tander: (Ne: mours) och 20:de lätta regementet. Armeen skall d. 19 dennes till en del stå wid citadellet, och man beräknar, att belägringsarbetet skall kunna börjas d. 20 eller 21. — Man skrifwer från Valenciennes d. 14 den: nes: En del af armeen, förmodligen bestående af avantgardet under hertigens af Orleans befäl och Sebastianis division, skall marschera genom Doors nik, längs westra stranden af Schelden. Andra di: visionen (general Achard) inträder dels genom Pe ruwelz och Leuze, dels genom Mons och håller sig på högra stranden till Mecheln. Denna delade ar: mee skall sättas i förening genom en flytande bryg: ga, fom wid Burcht skall gå öfwer Schelden, nåra wid Flandriska hufwudet, hwilket siall förfroaras af 12 batterier och hwarwid Belgifka eskadern bes finner sig. Prinsens och marskalkens högqwarter skall förläggas till Waelhem, trefjerdedels mil från Mecheln. — D. 19 Nov. Tidningen Union yttrar: Matstalken Gerard har i förrgår utfärdat en profla: mation till armeen; ett uttryck i densamma skall hafwa gifwit anledning till en protest af Brittiska gesandten Sir R. Adair. Marskalken hade nemligen sagt sin armee och Belgierne, att Holland, då det icke underkastade fig de fem makternes arbitra: tion och wägrade att uppfylla konferansens beslut, derigenom förklarat makterne krig, och att Franke rike och England upptagit den kastade ftridshandz sken. Sir Robert påstår, att England ide förer krig mot Holland; det är stor åtskillnad emellan twångsåtgärder till uppfyllande af en traktat och ett krig, och denna skillnad wisar nogsamt att krig ide år i fråga, åtminstone icke å Englands fida. (B. H.) framat mot answerpen. Smcdlertid tunna etadels lets inneslutande och början af belägringsarbetena ide äga rum före medlet af nästa wecka; först då funna de första uppfordringarne till fästningen göVenloo d. 15 Nov. Till Kalkenkirchen, en liten Prenssisk plats, en dryg half mil härifrån, ankom i dag ett kompagni Preussiska fuselierer. Ett Preussiskt husarregemente besätter Bregel, Lobberich, Briggen o. s. w. Det hwimlar af truppar i alla gränsorter, men ändamålet dermed är icke bekant. (B. H.) Haag d. 20 Nov. Som det förljudes, hafwa i dessa dagar nya uppfordringar till wår regering ingått från Frankrike och England, men blifvit, lif som de föregående, på ett wägrande sätt beswarade. — D. 18 dennes inryckte i Vlissingen Fer en bataljon Sydholländskt borgargarde. Äfwen har besättningen i kastellet Bag erhållit betydlig för: stärkning. Man arbetar der ifrigt på ett werk till bestrykande af inloppet till detta wigtiga kastell. äfwen har wår sjömakt på Schelden blifwit med flera smärre fartyg förstärkt. (B. H.) Berlin d. 21 Nov. Från Cöln förmäles unz der d. 16 dennes: Twå i afton härigenom pass serade kurirer medföra den underrättelse, att Fransmännen inryckt i Belgien. Det 37:de linjeregemens tet har i dag marscherat härifrån, för att begifwa sig till den emellan Maas och Rhen uppställande observationskorpsen. Det 7:de ulanregementet, fom låg i Bonn, har redan för: samma ändamål pass GÖGBs. H.) serat hårigenom.. Wiesbaden d. 17 Nov. Hos oss ser det Fris giskt ut. Wår militär står slagfärdig och beredd till framryckande. Antalet af de till utryckning (man säger till Luremburg) fig marschfärdig hål: lande hertigliga truppar skall utgöra 2500 man; 500 man skola såsom reserv utskrifwas och dertill ett kompagni artilleri organiseras. Man förfårdi: far redan skarpa patroner; kortligen, hela frigswås endet år utomordentligt werksamt. (B. H.) . Frankfurt d. 19 Nov. Man skrifwer från Ancona d. 9 Nov.: General Cubieres har nu för den allmänna ordningens upprätthållande ställt alla Franska truppar till Päfliga Delegatens dispoft: tion. (B. SI London d. 17 Nov. Rörande Belgiska anges lägenheternas ställning wet man här ingenting. Det synes emedlertid wara säkert, att Nederländska bof: wet i dessa dagar insändt nya förslag, grundade