å 100 Rrid:I, 130 ymratecta 4 vv9 SM st — hwardera på 30 Rbd:r. De utdragnasefrernums rorna äro: 101, 102, 113. 117, 123, 124, 159, 164, 165, 167, 176, 182, 197, 258, 266, 279, 209, 307, 310, 315, 321, 332 334, 345, 360, 383, 385. (Dagen.) London d. 13 Nov. Den 8 dennes om afz tonen inträffade amiral Villeneuve med hela Franz sta eskadern lyckligen i Duncrna äfwensom 5 Ens gelska krigsstepp. Fem Andra krigsskepp jemte en Fransk fregatt afseglade d. 10 dennes till Holländska Cherbourg. 4 D fusten, för att börja blockaden. Samma dag skulle de begge amiralerne med resten af flettan hafwa afseglat dit, hwarifrån de likwäl hindrades af det swåra wädret; men d. 11 afgingo åter 2 Brittiska och 3 Franska skepp till Holländska kusten. Ami ralerne lågo ännu d. 12 dennes i Dinerna. Eiftnämnde dag ditkom ännu en Fransk fregatt från Kent, utar i alla Brittiska hamnar rustas starkt. Jnnan kort skola linjeskeppen Revenge, Sparticte, Malabar och Cornwallis jemte ett antal mindre krigsskepp wara segelfärdiga. förmäles om borttagandet af några Holländska handelsfartyg, och några krigsskepp kryssa såwäl Från flera punkter i Canalen som i Nordsjön. — Enligt the Times skicka Fransmännen icke 45,000 utan 60,000 man till Belgien, för att påskynda intagandet af Antwerpen. — På Franska skeppswarfwen arbetas så Werk: samt, att inom slutet af året 21 linjeskepp, 27 fre gatter och öfwer 20 mindre fartyg skola wara färdiga. — Enligt nyaste underrättelser från Paris, skulle Franska armeen d. 16 dennes straxt efter midnatt uppfordra general Chasfe-att öfwerlemna fästningen och lemna honom 2:ne dagars tid att inhemta in: struktioner från Haag. SsgH. C.) Paris d. 11 Nov. Diplomatiska korpsen ins tresserar sig ganska mycket för den höga fångna, och dess föreställningar torde så mycket förr winna gehör, som äfwen en helt annan sympati talar för densamma ; isynnerhet skall drottningen wara myc 2 VU 22 Awor en Jcke blott i Deal och wid kusten af rike skall öfwertaga befälet öfwer densamma och bez : mälde gen. Pelet inrycka i Belgien, d. 19 inträffa för Antwerpen berättar äfwen från Cöln, cj torde anse furstinnan såsom krigssånge; hennes sak angår alla Europeiska hof, emedan prinsessan tillhör en ster konglig familj. Wid detta tillfålle foll talet äfwen på Belgiska saken, och det heter, att Ryske ambassadören i ett samtal med en af wåra ministrar yttrat: Prinfarne kunna resa för att belägra Antwerpen, men nycklarne till: citadels let åro i PererEburg. (H. C.) D. 13 Nov. Utom den redan fammandrag: na referv-divifionen. för nordarmeen, under general echramms befäl, har nu äfwen befallning blifwit gifren, att upprätta en reserv. division wid Maacz floden; den skall likaledes sammansättas af grenas dierer och voltigeurer, och fill chef för densamma är deputerade general Pelet utnämnd. Denna uns derrättelse meddelas ur de ministeriella tidningarne. Oppositionsbladen påstå deremot, att det är mycket fraga om uppställandet af en obfersationszarmee wid Rhen på 100,000 man. En marskalk af Frank utnämnas till chef för generalstaben. — Hertigarne af Orleans och Nemours hafwa nu werkligen i söndags d. 11 dennes afrest till nord: armeen. Hertigen af Orleans hade förut ofta yt tvat, att han icke wille afresa, förrän han erhållit wisshet derom, att inmarschen i Belgien ofdrdrdjiigen skulle äga rum. (B. H.) Brisfel d. 14 Nov. Couriren innehåller oms ständliga, men uppenbart öfwerdrifna underrättelser om Preussens rustningar. Han förmäler från Berz: lin under d. 6 dennes, att till denna månads slut skola ej mindre ån 180,000 man wara fammana dragne wid Belgiska och Franska gränserne; ja, han att wid denna stad, wid Dässeldorf och Wesel skola redan öfwer 80,000 man hafwa gått öfwer Rhen. Widare berättar han från Fransyska högqwarteret, att marskalken Gerard ganska öppet yttrat sig om möjligheten af on twist med Preussen, och om instruktioner, fom ban i detta fall undfått. — Wida mer lugnand underrättelser innehåller Union, och efter Och upp gift skall en kurir från. London i går hår intråf: fat med depescher till regeringen, hwaruti, undar Preussens bemedling, nya förlikningsförsök äro gjor: